Kvinnor blir ofta familjens projektledare och får ta ansvar för all planering när heterosexuella par får barn – även i de fall när paren levt jämställt tidigare. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
Kläder som ska köpas, aktiviteter som ska planeras in, tider som ska passas… det är mycket att tänka på för de som blivit föräldrar. Och den som får ta huvudansvaret för att planera in allt det här är oftast kvinnorna. Det här har forskarna kommit fram till genom att intervjua föräldrarna vid tre olika tillfällen. Den första intervjun gjordes när paret väntade sitt första barn, den andra när barnet var 1,5 år och den sista när barnet hade fyllt 11 år. Paren som intervjuades tillhörde medelklassen, hade en högre utbildning och bodde i eller i närheten av större städer.
– Den allmänna bilden är att Sverige är ett jämställt land och vi ville ta reda på hur jämställdheten fungerar i praktiken när heterosexuella par får barn och hur föräldrarna delar på hushållsarbete och omsorg i takt med att barnen växer upp, säger Jenny Alsarve, forskare i sociologi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Osynligt arbete
Studien visade att många par hade en jämn fördelning av hushållsuppgifterna innan de fick barn, om än med olika ansvarsområden. Männen tog till exempel oftare ansvar för matlagningen medan kvinnorna tog hand om städning och tvätt. Men när det första barnet föddes så fick kvinnan i förhållandet ofta ett slags projektledaransvar för hela familjen. Enligt forskarna är det här en norm som är så stark att även de par som aktivt arbetar för att upprätthålla en jämställd balans ändå lätt hamnar där.
– Mammorna håller reda på barnens scheman, aktiviteter, kläder och kontakt med skolan. Detta arbete är ofta osynligt och tar plats i tankarna snarare än i fysiskt arbete. Papporna i sin tur kunde fortsatt ta ansvar för matlagning och även ta på sig fler praktiska uppgifter, men lämnade för det mesta planeringen till kvinnan. Många kvinnor upplevde fortfarande att de bar huvudansvaret för att få vardagen att fungera, säger Jenny Alsarve.
Hon menar också att många pappor inte är medvetna om det här, och att en del också vill förändra fördelningen när de uppmärksammas på det av sin partner eller av omgivningen.
– Studien ger oss anledning att betona vikten av att synliggöra det osynliga, mentala arbete som framför allt mammor ägnar sig åt. Förhoppningsvis kan vår studie ge viktiga insikter i hur detta arbete växer fram men också hur det kan förändras och hur könsmönster kan utmanas, säger Jenny Alsarve.
