Äldre personer som utestängs från samhällstjänster och digitala plattformar som används inom människohandeln är två exempel på hur tekniken kan förstärka redan existerande orättvisor i samhället. I en ny doktorsavhandling undersöks hur man kan motverka de här orättvisorna.
Allt större delar av samhället genomsyras av digital teknik och i vissa fall kan tekniken bidra till att förstärka förtryckande strukturer. Ett sådant exempel är att äldre personer som inte har tillgång till bank-id ofta har svårt att utföra bankärenden. Under covid 19-pandemin syntes också en frustration bland många äldre då de hänvisades till digitala plattformar för många ärenden. Ett annat exempel är att sextrafficking ofta sker genom digitala kanaler. Linnea Öhlund är doktorand i informatik vid Umeå universitet och har undersökt hur det här fenomenet tar sig uttryck – och vad som kan göras för att motverka det.
– Avhandlingen presenterar en teori för att bidra till känslighet i ämnet och förebygga att digital teknik skapar negativa konsekvenser för marginaliserade grupper, säger hon i ett pressmeddelande.
Linnea Öhlund har också sett att även när intentionen är god så kan tekniken ibland få negativa konsekvenser. Ett exempel på detta är digitaliseringen av samernas kulturarv, genom att lägga in en funktion som gör det möjligt för användare att lämna kommentarer på det digitaliserade materialet så har man kunnat se att kommentarsfältet har använts för att sprida hat mot samer.
Kan användas för att motverka orättvisor
Rätt använd kan mycket av tekniken användas för att istället motverka orättvisor, men då gäller det att de som utformar den är medvetna om de orättvisor som finns i dag menar hon.
– Förhoppningen är att forskare, teknikutvecklare och beslutsfattare ska genom min forskning kunna se hur mycket makt som finns inom socio-tekniska system och att vi tillsammans behöver arbeta aktivt för att parera negativa konsekvenser för marginaliserade grupper, säger Linnea Öhlund.
Ett exempel på positiv användning av tekniken som diskuteras i avhandlingen är digitala verktyg för kvinnor som har blivit utsatta för sexuella övergrepp, till exempel verktyg för att samtala med andra som blivit utsatta eller verktyg som gör det enklare att polisanmäla.
Linnea Öhlunds avhandling riktar sig i första hand till utvecklare och forskare inom digital teknik, men även personer som själva upplevt diskriminering och marginalisering kan ha nytta av resultaten, både i digitala och analoga sammanhang, menar hon.
– Det är svårt att separera människors liv från digital teknik i dag. Den genomsyrar det mesta vi gör, och därmed också de orättvisor vi möter.
