Över tusen skalbaggsarter är beroende av död ved, något som är en bristvara i dagens produktionsskogar. Kan så kallade ekoparker vara ett sätt att bruka skogen och samtidigt skapa livsutrymme för hotade insekter och svampar? Svaret finns i en ny doktorsavhandling.
– Inget i skogen är så levande som i ett dött träd, säger Paulina Bergmark, forskare vid SLU i Umeå i ett pressmeddelande.
En fjärdedel av Sveriges omkring 4 500 skalbaggsarter och en lång rad svampar är beroende av död ved. De bidrar tillsammans med mikroorganismer till viktig nedbrytning som tillför näring till jorden, och skalbaggarna utgör föda till många fåglar.
Men i dagens produktionsskogar, alltså kommersiell odling av träd som vanligtvis kalavverkas, är majoriteten av träden av en och samma art och ålder, och döda träd är en bristvara.
I sin doktorsavhandling har Paulina Bergmark studerat svampar och skalbaggar i kapade höga stubbar som lämnats kvar i Sveaskogs så kallade ekoparker, och jämfört dem med vilka arter som levde i produktionsskogar. Ekoparker är så kallade multifunktionella skogar där skogsbruk bedrivs i kombination med naturvård.
I dessa områden fanns gott om döda träd och fler olika trädslag än i produktionsskogarna. Paulina Bergmark hittade fler typer av både svampar och skalbaggar i ekoparkerna.
– Generellt hittade vi både fler arter och ett större antal rödlistade arter i ekoparkerna jämfört med i produktionsskogarna, säger hon.
Lövträd extra viktiga
Att ekoparkerna innehöll olika typer av ved med olika ålder gör att olika arter kan leva där. I synnerhet lövträd var betydelsefullt för artrikedomen, enligt Paulina Bergmark.
– I ekoparkernas varierade landskap finns en större andel skog där både gamla och unga träd bidrar till att det skapas ny död ved allt eftersom. Att öka variationen med både lövträd och barrträd som är i olika nedbrytningsstadier kan vara ett effektivt sätt att stärka den biologiska mångfalden i brukade skogar, säger hon.
I dag finns 37 ekoparker i Sverige. De första inrättades för 20 år sedan, i områden som redan hade höga naturvärden. Vad naturvården som bedrivits i dem har för betydelse ger Paulina Bergmarks avhandling inte något svar på.
– Utifrån min avhandling kan vi inte säga om det är skötselåtgärderna i ekoparkerna som har en effekt på vilka arter vi hittar där i dag eller om det beror på hur områdena sköttes redan innan det blev ekoparker. Det vi kan säga är att multifunktionella skogslandskap som ekoparkerna verkligen har potential att på lång sikt gynna vedlevande skalbaggar och svampar.
