Drygt halva Sveriges befolkning, 5,3 miljoner människor, odlar något ätbart. Tillsammans har de stor potentail att bidra till Sveriges försörjningsberedskap. I en ny rapport från For (Fritidsodlingens riksorganisation) och Coompanion lyfter man fram hur samhället på olika sätt kan bidra till att stötta fritidsodlarna och få ännu fler att vilja bidra. Till exempel skulle kunskap om odling kunna skrivas in i skolans läroplaner menar de.
– Den senaste tiden har man gjort en snabb-beredning för att kunskap om Nato ska komma in i läroplanen. Det är säkert viktigt men jag skulle ännu hellre se att barnen fick lära sig om odling, säger Marek Rolenec, en av författarna till rapporterna, under ett direktsänt webbinarium.
Läs mer om rapporten och slutsatserna här.
Militärutgifterna växer över hela världen. Bara i Sverige ökade de med 34 procent under förra året och i Israel ökade de med hela 65 procent.
– Genom att regeringar alltmer prioriterar militär säkerhet, ofta på andra budgetområdens bekostnad, kan ekonomiska och sociala avvägningar få betydande samhällspåverkan i många år framöver, menar Xiao Liang, forskare vid Sipri:s program för militärutgifter och vapenproduktion.
Något som får stå tillbaka när nästan alla länder satsar på militären är biståndet. Inte bara USA utan också många europeiska länder, däribland Sverige, har dragit ner på biståndet under senaste året. I en ledare skriver jag att Sverige skulle ha råd att ge mycket mer i bistånd än vad vi gör, och att det handlar om prioriteringar.
”För att täcka upp för det som USA dragit ner på det hälsorelaterade biståndet skulle det enligt Anna Mia Ekström, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, behövas 120 miljarder kronor. ”Delar man upp 120 miljarder på alla EU-länder blir det fyra miljarder var. Det är bara fyra gånger mer än vad svenskarna lade på påskgodis förra veckan” säger hon i Agenda. Man skulle också kunna tillägga att 4 miljarder är ungefär så mycket som regeringen valde att förstärka Rot-avdraget med i den senaste budgeten. Frågan är om vi ska prioritera att rädda liv eller att få fler renoverade kök.”
Skeva prioriteringar kan man också se i företagsvärlden. Enligt organisationen Oxfam ökade ersättningen till vd:ar (inklusive bonusar och aktieoptioner) med nästan 50 procent från 2019 till 2024. Under samma period har vanliga löntagares lön bara ökat med 0,9 procent.
Även miljöpolitiken går bakåt i många länder, men det finns också positiva exempel som Paris som Titti Knutsson skriver om i dagens krönika. Kanske borde vi i Sverige inspireras av dem och ”beväpnade med kunskap och kärlek storma Bastiljen – för frihet, jämlikhet och syskonskap”.
