Satellit ska ge svar på hur mycket kol som finns i skogarna

Det sägs att världens skogar lagrar 8 miljarder ton koldioxid. Detta är dock en grov uppskattning, mycket är fortfarande okänt hur mycket kol som faktiskt finns i skogarna och hur detta förändras över tid. Det är här den nya satelliten Biomass kommer in i bilden. Med hjälp av en särskild sorts radarteknik kan den tränga igenom trädkronorna och skapa en komplett bild av träden, därmed ska den också kunna ge en mer exakt siffra på hur mycket kol som binds än vad man har kunnat ge tidigare.
– Målet är att förstå hur skogarna påverkar klimatet och hur klimatförändringarna påverkar skogarna, säger Lars Ulander, professor i radarfjärranalys vid Chalmers och en av initiativtagarna till projektet, i ett pressmeddelande från Rymdstyrelsen.

Biomass kommer att ligga i omloppsbana på 600 kilometers höjd och använda en 12 meter stor radarreflektor. Den kommer sedan löpande att skapa globala kartor som gör det möjligt för forskarna att följa skogarnas utveckling. Tanken är också att datan ska kunna vara till hjälp när stora beslut om klimatåtgärder ska fattas.

Kommer inte mäta över Europa och Nordamerika

Initiativet till satelliten togs redan för 20 år sedan av Lars Ulander, som varit ledamot i ESA:s (European Space Agency) styrgrupp för projektet, och hans kollegor. Förutom att svenska forskare har varit högst inblandade i projektet har man också gjort fälttester i svenska skogar i närheten av Skövde och Vindeln.

Av säkerhetsskäl kommer satelliten inte att att få göra mätningar över Europa och Nordamerika. Lars Ulander menar dock att det inte spelar så stor roll eftersom det mesta av världens kolrika skogarna ligger i tropikerna och det är där som de stora förändringarna sker.
– Att vi inte får göra mätningar över exempelvis Sverige är egentligen en icke-fråga. De görs redan så omfattande mätningar av skogarna i Europa och Nordamerika att det egentligen inte behövs ytterligare biomassamätningar här, säger Lars Ulander.

De första kartorna från Biomass väntas under 2026 och satelliten kommer sedan att leverera data under fem år. Datan förväntas bli ett viktigt verktyg i allt från internationella klimatförhandlingar till lokala insatser mot avskogning.