Skillnaden i förväntad livslängd mellan rika och fattiga är nästan tio år. Det här innebär en tredubbling sedan 1960-talet, rapporterar TT.
I början av 60-talet levde männen med högst inkomst i genomsnitt 3,5 år längre än de med lägst inkomst. 50 år senare, 2021, var skillnaden nästan elva år. För kvinnor har det också skett en ökning om än inte lika dramatisk – från 3,8 till 8,6 år.
Sedan början av 1980-talet har den ekonomiska ojämlikheten ökat kraftigt, vilket har bidragit till att skillnaden i livslängd har accelererat. Forskarna bakom studien kunde dock se att skillnaden ökade redan under decennierna före – samtidigt som ojämlikheten minskade. Detta var också en period då välfärdsstaten byggdes ut och där de ökade offentliga utgifterna i hög grad gynnade de med lägre inkomster.
– Vi tänker att inkomst är viktigt, men att livsstilsfaktorer också har varit en starkt bidragande faktor till att personer med högre inkomst lever längre, säger Johannes Hagen, docent i nationalekonomi och en av forskarna bakom studien.
Ett exempel på detta är rökning som tidigare var vanligt bland höginkomsttagare men som nu är betydligt vanligare bland långinkomsttagare.
Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet (SU), utvecklar:
– Vår studie visar att skillnaderna i dödlighet före 75 års ålder mellan inkomstgrupper har ökat särskilt mycket för dödsorsaker som hade kunnat förebyggas genom preventiva åtgärder. Till exempel genom bättre kost, minskad rökning och fysisk aktivitet.
Svårt att leva hälsosamt
Men att göra hälsosamma val är inte alltid så lätt för den som har ont om pengar, menar Fatuma Mohamed, folkhälsovetare på Region Stockholms Transkulturellt centrum. Som exempel nämner hon att det kan vara svårt att gå på mammografi för de som har en låg inkomst. För att komma tillrätta med det har Region Stockholm sedan ett år tillbaka en satsning där de erbjuder gratis resor med kollektivtrafiken till mammografiundersökningar. Men problemet ligger inte där enligt Fatuma Mohamed.
– De kvinnor jag har träffat som har fått den här kallelsen tillsammans med en enkelbiljett tycker det här är löjligt. De har månadskort och anledningen till att de missat sin mammografi är för att de jobbar som vikarier och kan inte tacka nej till arbetspass, för då kanske de inte får fler pass, säger hon till Nyhetsbyrån Järva.
Ekonomisk stress kan också leda till psykosomatiska besvär, sämre sömn och att det ibland kan vara omöjligt att göra hälsosamma val, konstaterar hon.
– En person kan välja att köpa grönsaker för pengarna som blir över efter hyran, men vara stillasittande på grund av att den inte har råd med en jacka eller bra skor för att komma ut under vintern, säger hon till TT.
Hälsoklyftorna har ökat de senaste 60 åren
Forskare vid högskolan i Jönköping, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering och Stockholms universitet har analyserat sambandet mellan inkomst och livslängd i Sverige under perioden 1962–2021, och sett att gapet i förväntad livslängd har ökat kraftigt.
Studien bygger på registerdata för alla svenska invånare över 40 år mellan 1960 och 2021.
Skillnaden i livslängd mellan män med lägst och högst inkomst har ökat från 3,5 år på 1960-talet till nästan elva år på 2010-talet.
För kvinnorna har det ökat från 3,8 till 8,6 år under samma period.
Från början av 1960-talet fram till slutet av 1980-talet skedde en utjämning av inkomstfördelning i Sverige.
Trots det ökade skillnaderna i livslängd, vilket forskarna tolkar som att livsstilsförändringar och hur olika grupper tar till sig hälsoinformation är mer avgörande än enbart ekonomiska resurser.
Förr konsumerade till exempel personer med högre inkomster mer tobak och alkohol än låginkomsttagare – något som nu skiftat.
Från 1980-talet och framåt har däremot skillnaderna i inkomst också ökat, vilket bidragit till en större skillnad i livslängd.
Studien är publicerad i den ansedda vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).
