Tjänstemän på statliga myndigheter har bildat ett hemligt nätverk för att kunna prata om klimatfrågan, avslöjade DN i dag. I en ledartext kommenterar jag det här och jämför det med den tystnadskultur som råder bland forskare och tjänstemän i USA. ”Åsiktsfriheten är en fundamental och självklar del av demokratin. Det vet Donald Trump och det vet den svenska regeringen. Men kan man inte förbjuda forskare och tjänstemän att säga vissa saker kan man alltid utöva press för att få dem att självcensurera sig. Det här är en metod som har använts av en lång rad auktoritära stater och som har visat sig vara väldigt effektiv. Att det här sker i USA kanske inte längre förvånar någon, men att det också äger rum i Sverige borde i alla fall få en och annan att höja på ögonbrynen”, skriver jag.
I tisdags släppte regeringen vårbudgeten vilken möttes av hård kritik från miljöorganisationerna. ”Tidöregeringen väljer att stoppa huvudet i sanden och blunda för verkligheten” kommenterade Greenpeace och Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall skrev att det är ”absurt att regeringen lägger mer pengar på fossila subventioner än på miljöbudgeten”.
Att transpersoner ofta utsätts för hat känner nog de flesta till. Carin Leibring Svedjedal, doktorand vid Uppsala universitet, har gått igenom hur transpersoner diskuterats på tidningarnas opinionssidor under perioden 2019-2023 och sett en minst sagt polariserad debatt. Å ena sidan finns det de som försöker lyfta transpersoners perspektiv men samtidigt finns det de som utmålar dem som ”en sekt” och som använder alarmistiska exempel.
I dag är för övrigt dagen då man trodde att häxorna flög till Blåkulla för att festa med djävulen. För att skydda sig mot häxorna skulle man enligt gammal folksägen gömma undan kvastarna eller rita ett kors på ladugårdsdörren. Numera skrattar vi åt den här typen av skrock, men häxan är fortfarande en viktig symbol – inte minst i litteraturen. Litteraturforskaren Amanda Landegren har fördjupat sig i häxor i litteraturen och menar att framtidens häxa kanske kommer att vara en ekokritiker.
”Mycket av barnlitteraturen idag har tydliga ekokritiska inslag, och då blir häxan en lättillgänglig karaktär. Inte alltid som en god figur, men som någon som kan belysa frågor om det industriella, moderna och naturliga”, säger Amanda Landegren.
Glad påsk önskar LFT!
