I dag, på skärtorsdagen, flyger häxorna enligt gammal folktro till Blåkulla för att dansa med djävulen. Men vad spelar häxorna för roll i dag, varför har de blivit så populära i litteraturen och är framtidens häxa en ekofeminist?
Under häxprocesserna som ägde rum i Sverige på 1600-talet spelade berättelserna om Blåkulla en viktig roll. Barns påhittade historier om hur de hade blivit bortförda till Blåkulla kunde ibland användas i anklagelserna mot kvinnor som man påstod var häxor. Så sent som på 1800-talet förekom det också att många målade kors på ladugårdarna på skärtorsdagen för att förhindra häxorna från att ta sig in, eller gömde undan kvastarna.
Både ond och god
I dag är det nog inte många som tror på häxor, men fortfarande spelar de en väldigt viktig roll inom litteraturen och på film. Amanda Landegren forskar om ungdomslitteratur och urban fantasy vid Lunds universitet och har en teori om varför.
– Häxan idag är så mångfacetterad och det gör henne tacksam att använda i litteraturen. Man kan placera henne var som helst för att hantera de frågor som boken vill ta upp, som olika rädslor eller lockelser. Häxan kan vara god eller ond men behöver inte heller vara något av det, säger hon till forskning.se.
En av 1900-talets mest kända häxor är The Wicked Witch of the West från boken och filmen Trollkarlen från Oz och som har fått förnyad popularitet genom fantasyfilmen och musikalen Wicked som hade premiär förra året.
– I boken Trollkarlen från Oz är The Wicked Witch of the West en ond figur men i filmen Wicked är hon, som här heter Elphaba, någon vi kan identifiera oss med och förstå på ett sätt som inte var möjligt i den gamla berättelsen. Man har gjort karaktären mer komplex och vi ser det ur hennes perspektiv, säger Amanda Landegren.
Andra kända häxor är till exempel den vita häxan i C.S. Lewis böcker om Narnia. Till skillnad från häxan i Wicked är det här ett exempel på en häxa som är alltigenom ond, menar Amanda Landegren.
– Den vita häxan Jadis, eller Narnias drottning som hon själv vill bli kallad, ska förstås i Lewis kristna ramverk. Hon frambringar den hundraåriga vintern i Narnia och står för en emotionell kyla.
Sabrina tonårshäxan och Harry Potter
Två fenomen på 90-talet bidrog till att popularisera häxan inom populärkulturen enligt Landegren. Det ena var den omåttligt populära tv-serien Sabrina tonårshäxan och det andra var böckerna om Harry Potter.
– Jag tror att Sabrina var en viktig del i populariseringen av den unga häxan. Häxan som huvudperson i en utvecklingsberättelse där hon måste lära sig hantera sina krafter, blir här en metafor för ungdomen. Det magiska används för att utforska växande och mognad i utvecklingsberättelserna, säger Amanda Landegren.
I Sverige har häxan också fått en renässans, bland annat genom Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens bästsäljande serie Cirkeln.
Framtidens häxa – en ekokritiker?
Men hur ser framtidens häxa ut då? Häxor har länge förknippats med naturen, men kanske kommer häxorna nu på allvar att komma ut som ekokritiker.
– Jag tror häxan kommer fortsätta att vara populär. Mycket av barnlitteraturen idag har tydliga ekokritiska inslag, och då blir häxan en lättillgänglig karaktär. Inte alltid som en god figur, men som någon som kan belysa frågor om det industriella, moderna och naturliga, säger Amanda Landegren.
Fler häxor i litteraturen
Häxorna av Roald Dahl (1983)
Roald Dahls häxor är ruskiga på ett sätt som vi inte ser så ofta idag och boken skyggar inte undan från att porträttera en värld där barn är utsatta. Bokens häxor avskyr barn och särskilt de engelska häxorna är kända för att förvandla barn till små, oigenkännbara djur.
Läsålder: 8-10 år
Den mörka materien-trilogin (His Dark Materials) av Philip Pullman: Guldkompassen (1995), Den skarpa eggen (1997), Bärnstenskikaren (2000)
En serie som visar på det bästa fantasygenren har att erbjuda. Det är en komplex, självmedveten coming-of-age-berättelse som tar itu med frågor om religion, oskuld och barndom. Häxorna spelar flera viktiga roller under seriens gång, och framstår som mystiska, outgrundliga varelser.
Läsålder: 12+
Blokbergstrilogin av Linda Åkerström: Dödsdansen (2021), Spiritus (2022), Halvling (2023)
Dödsdansen tar avstamp i sägnen om Hårgadansen, där djävulen spelade tills ungdomarna dansade ihjäl sig, och tar läsaren från en litet svenskt samhälle till en främmande värld bakom dimman. Liten påskanknytning finns då ordet Blåkulla anses vara en försvenskning av tyskans Blocksberg, och i serien verkar djävulen åter komma för att tvinga ungdomarna att dansa.
Läsålder: 15+
