För femte året i rad lanserar Omställningsnätverket Potatisuppropet. Med ett särskilt fokus den här veckan, vecka 15, uppmanas alla som har möjlighet att sätta potatis för att öka självförsörjningen och matsäkerheten.
Det var under pandemin 2020 som föreningen Närjord i Söderhamn tog initiativ till det första potatisuppropet. Inspirationen kom från potatisupproret som ägde rum 1917 och som var en protest mot det svåra matläge som rådde under första världskriget. På grund av bristen på mat infördes ransonering på bland annat kaffe, mjöl, socker, bröd och potatis. Dessutom blev den mat som gick att få tag på väldigt dyr.
Kravaller
Potatisupproret startade just i Söderhamn av ett antal kvinnor som protesterade mot att de inte hade råd att äta sig mätta.
– Barnen svalt och man bestämde sig för att det fick vara nog. Så man tog på sig sina finaste kläder och tågade in mot Söderhamn den 11 april 1917, berättar Anders Persson, jordbrukare och en av initiativtagarna till Potatisuppropet i en intervju på Omställningsnätverkets hemsida.
Han berättar också att det egentligen började som ett bröduppror men att det så småningom också blev ett potatisuppror i takt med att protesterna spred sig över landet. Det hela kulminerade den 5 maj 1917 i Stockholm med de så kallade potatiskravallerna då 17 personer anhölls och flera råkade ut för sabelhugg från ridande poliser.
Manifestera behovet av lokal mat
Under pandemin blev det tydligt för många att Sveriges livsmedelsberedskap även i dag är allt annat än god. Det är i dagsläget bara ett fåtal produkter som vi är självförsörjande på, i övrigt är vi beroende av import. För att uppmärksamma detta, och för att i någon mån öka självförsörjningsgraden, i alla fall på potatis, startade Närjord Potatisuppropet. I dag har ett antal föreningar anslutit sig till initiativet, bland annat Fritidsodlingens riksorganisation, Agroforestry Sverige, Holma folkhögskola och Riksförbundet svensk trädgård.
– Det här är ett sätt att manifestera behovet av lokal mat och lokala matproducenter som är så gigantiskt. Vi har bara ett par procent som försörjer flertalet, det behöver ändras på, säger Anders Persson.
Går bra att odla på balkongen
Omställningsnätverket tipsar om att man inte nödvändigtvis behöver en trädgård eller en kolonilott för att kunna odla potatis, det går även utmärkt att odla i till exempel en hink eller kruka på balkongen. Ett annat sätt att engagera sig är att fråga sin kommun vad de gör för att stärka matsäkerheten.
Förutsättningarna för när det är dags att sätta potatis ser olika ut i olika delar av landet, så även om kampanjen har fokus på den här veckan så är det säkrast att vänta ett tag till om du bor i norra Sverige.
På tidningen Lands hemsida finns en potatisodlarskola där du kan lära dig mer om vad som är viktigt att tänka på när man sätter potatis.
