Jordbruket står för omkring 15 procent av Sveriges totala utsläpp – och en dryg tredjedel av dem kommer från lustgas. Nu satsar Jordbruksverket 26 miljoner kronor på olika försök för att öka kunskapen om lustgas.
Lustgas uppkommer genom att kväve från gödsel och skörderester omvandlas i marken. Tidigare har man försökt minska utsläppen genom att minska mängden kväve i gödseln, men det är inte alltid önskvärt menar Jordbruksverket.
– Kvävets kretslopp är komplext och det finns många faktorer som påverkar vad som händer med kvävet i marken. Det finns stora kunskapsluckor om svenska förhållanden samtidigt som det finns flera tillgängliga åtgärder och potential att utveckla nya, säger Tobias Markensten, utredare på Jordbruksverket.
Andra sätt att minska utsläppen skulle dels kunna vara metoder som redan används såsom mellangrödor, bevattning och rötning av gödsel. Men Jordbruksverket nämner även en del nya och ovanligare åtgärder som biokol, surgörning av gödsel (det vill säga att man tillsätter syra vilket gör att ammoniakavgången minskar) och fleråriga spannmål.
För att ta reda på vilka metoder som lämpar sig bäst för svenska förhållanden behövs det dock mer forskning. SLU har fått i uppdrag av Jordbruksverket att dels sammanställa befintlig kunskap och dels ge förslag på nya värden för svensk jordbruksproduktion.
Satsningen för att minska utsläppen av lustgas pågår under 2024 – 2026 och görs inom ett regeringsuppdrag för att öka klimateffektiviteten i jordbruksproduktionen.
