Trots ett mål om att skillnaden i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor ska minska syns inga sådana tendenser, konstaterar Försäkringskassan i en ny rapport. Kvinnor har i snitt nästan dubbelt så många sjukpenningdagar som män.
– Kvinnors högre risk för längre sjukfall förklaras av en kombination av bristande jämställdhet i privatlivet och av bristande organisatorisk och social arbetsmiljö i arbetslivet, säger Alma Wennemo Lanninger, analytiker på Försäkringskassan, i ett pressmeddelande.
Under 2022, som är det senast året där Försäkringskassan har tagit fram statistik uppdelat på kön, så låg antalet sjukpenningdagar i snitt på 10,5 dagar för kvinnor och 5,4 för män. Statistiken visar även att sjukpenningdagarna för kvinnor har varit dubbelt så många som för män nästan varje år under de senaste trettio åren.
Alma Wennemo Lanninger ser uppdelningen i ”kvinnoyrken” och ”mansyrken” som en ytterligare orsak till kvinnors högre sjukfrånvaro. Hon pekar på att kvinnor i högre grad jobbar inom vård och omsorg där risken för längre sjukskrivning är stor.
– Många av orsakerna till sjukfrånvaro, som stressrelaterad psykisk ohälsa och värk i kroppen, har en tydlig koppling till arbetsförhållanden. Därmed borde förbättrade arbetsvillkor kunna minska skillnaderna mellan olika grupper, säger Alma Wennemo Lanninger.
Vanligt med stress
Ända sedan 1980-talet, då kvinnor började förvärvsarbeta i allt högre grad, så har man sett att det funnits en stor skillnad i mäns och kvinnors sjukfrånvaro. Störst är könsskillnaden i ålder 25-44 år, en ålder då många drabbas av stressrelaterad psykisk ohälsa. Bara under de senaste fem åren har stressrelaterade sjukdomar ökat med 25 procent och kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk för längre sjukfall på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män.
Försäkringskassan konstaterar även att risken för längre sjukfall och sjukersättning är större inom praktiska yrkesområden som bygg och transport, men även bland tidningsdistributörer, städare och restaurangbiträden – yrken som även är vanliga bland utrikesfödda. Bland de grupper som har längre utbildning och hög inkomst är nyttjandet av sjukpenningen betydligt lägre. ”Skillnaderna förstärks ytterligare av en hälsoselektion till olika yrken och positioner, där personer med sämre hälsa i större utsträckning hamnar i yrken med lägre status. Sådana yrken är förknippade med en högre risk för sjukersättning”, skriver Försäkringskassan vidare.
Mer från rapporten
- Under de senaste tre åren har mellan 620 000 och 630 000 personer haft sjukpenning varje år.
- Andelen långa sjukfall har de senaste åren ökat något.
- Boende i storstäder har lägre risk att bli sjukskrivna med sjukpenning.
- Utrikes födda med kort vistelsetid i Sverige har lägre risk för längre sjukfall.
- Andelen sysselsatta som får sjukpenning är som lägst för personer under 30 år och som högst i åldersgruppen 50–59 år.
