Efter förhandlingar har EU-parlamentet och ministerrådet nått en överenskommelse om att införa producentansvar för textil i alla medlemsländer. Sedan i januari är det redan ett krav i Sverige att textilavfallet samlas in.
Den preliminära överenskommelsen innebär att företag som säljer eller importerar textilprodukter kommer att bli ekonomiskt ansvariga för hanteringen av textilavfall. Förmodligen (alla detaljer är inte klara) kommer producenterna att behöva betala en avgift för att finansiera insamling och behandling av textilavfall.
Avgiften kommer att variera beroende på hur hållbara och cirkulära produkterna är – det vill säga hur länge de kan användas och hur väl de kan återvinnas. Medlemsländerna får dock en viss flexibilitet att anpassa avgifterna utifrån produkternas livslängd och miljöpåverkan.
Enligt EU:s avfallsdirektiv, som trädde i kraft i Sverige 2025, är det redan ett krav att textilavfall samlas in separat i alla medlemsländer.
I Sverige ligger ansvaret för insamlingen på kommunerna, som kan hantera detta antingen själva eller genom samarbeten med privata företag eller ideella organisationer. Men både kommuner och textilproducenter har uttryckt osäkerhet kring hur de nya reglerna ska tillämpas, särskilt när det gäller gränsdragningen mellan kommunernas insamlingsansvar och producenternas framtida ansvar, rapporterar Miljöbloggen.
Minskat textilsvinn
EU-kommissionen skriver att den välkomnar avtalet och menar att det är ett viktigt steg för att främja en cirkulär ekonomi inom EU, särskilt genom att stödja innovation och mer hållbara vanor inom industri och konsumtion.
En viktig del av det uppdaterade direktivet är en gemensam uppsättning regler som ska göra det enklare för företag och konsumenter att agera hållbart. Reglerna kommer också att påverka marknaden för begagnade och avfallstextilier.
Överenskommelsen välkomnas även av aktörer inom återvinningen i Sverige.
– Ett producentansvar för textil kan inte komma snart nog. Idag har vi en situation där kommunerna ska ordna separat insamling av textilavfallet, men de har ingen möjlighet att påverka textilåtervinningen, och ännu mindre att produktionen använder återvunnet material. Producenterna får nu ta sitt ansvar, och vi välkomnar EU-instansernas tydlighet i att de ska stå för alla kostnader, säger Tony Clark, vd på Avfall Sverige, i ett pressmeddelande.
Enligt experter som Avfall Sverige har talat med kommer second hand-aktörer i ett första skede inte omfattas av producentansvaret för textil.
Tony Clark tillägger:
– Det är också positivt att e-handeln omfattas, det kan ge tillverkare av ohållbart fast fashion ekonomiska skäl att tänka om.
Motverka illegal export
De nya reglerna ska också motverka illegal export av textilavfall. Genom att tydligt definiera vad som räknas som ”avfall” och vad som är ”återanvändbart” ska sortering ske innan textilier skickas utomlands.
Ännu gäller inte det nya avtalet eftersom Europaparlamentet först måste formellt godkänna det, vilket kan ta uppemot en månad.
För Sveriges del innebär detta en stor förändring, särskilt med tanke på att det tidigare lagförslaget om textilt producentansvar aldrig blev verklighet. Samordningen kommer att ge i Naturvårdsverkets regi.
Bakgrund till textilavtalet
År 2020 genererade EU 6,95 miljoner ton textilavfall, vilket motsvarar 16 kg per person. Endast 1,95 miljoner ton samlades in separat. Det har gjort att lagstiftarna i Bryssel har velat se en bättre sortering och återvinning i Europa för att hindra att för mycket textilavfall hamnar på soptippar eller förbränns.
Textilavfall och hållbar hantering
Med det uppdaterade direktivet måste varje medlemsland införa ett utökat producentansvar (EPR) för textil- och skoprodukter. Det innebär att producenterna blir ansvariga för hanteringen av begagnade och avfallstextilier.
Detta ska uppmuntra till att designa produkter som håller längre, är lättare att reparera och återvinna. Systemet ska också främja investeringar i insamling, sortering, återanvändning och återvinning av textilier.
Från och med 1 januari 2025 måste textilavfall sorteras ut och samlas in separat i Sverige, enligt EU:s avfallsdirektiv. Idag hamnar en stor del av textilavfallet i restavfallet eller på återvinningscentraler och förbränns med energiåtervinning. Detta är ett resursslöseri, eftersom ungefär hälften av det som slängs bedöms kunna återanvändas eller materialåtervinnas.
Fakta om textilavfall i Sverige:
- Varje person konsumerar i genomsnitt 13–14 kilo nyproducerade kläder och hemtextilier per år.
- Cirka 7–9 kilo textilavfall per person hamnar i restavfallet eller på återvinningscentraler och förbränns.
- Endast en liten del av textilavfallet återvinns eller återanvänds idag.
Nya krav från 2025:
- Kommunerna ansvarar för insamling av textilavfall från hushåll och vissa verksamheter.
- Verksamheter som textiltillverkare och grossister måste själva sortera och samla in sitt textilavfall.
- Textilavfall som ska sorteras separat inkluderar kläder, hemtextil, inredningstextil, väskor och accessoarer av textil.
Miljöpåverkan och cirkulär ekonomi:
- Materialåtervinning av textilavfall är bättre än förbränning, men endast cirka 1 % av den globala fiberproduktionen återvinns till ny fiber idag.
- Att använda textilier längre tid minskar klimatpåverkan avsevärt – en fördubblad livslängd kan halvera klimatpåverkan.
- Produktionsfasen står för 80 % av en textils totala klimatpåverkan, särskilt under ”våtberedningen” där textilen färgas och behandlas.
Källor: Avfallsdirektivet, SIPTex, Kemi.se, Naturvårdsverket.
