Arlas löften om klimatneutralitet klingar tomt och liknar mest greenwashing. Särskilt metanutsläppen från Arla är stora. Det menar en ny rapport från Changing markets foundation och Greenpeace Norden.
Rapporten ”Dairytales: Arla’s smokescreen for its lack of climate action” jämför Arlas hållbarhetspolicy och klimatinitiativ med vad FN har satt upp som riktlinjer för trovärdiga nettonollmål. Enligt granskningen uppfyller Arla endast en av nio relevanta rekommendationer, uppfyller delvis fem och misslyckas med att uppfylla de övriga.
När det kommer till att minska utsläppen av metan, menar rapporten att Arla saknar konkreta mål och istället vänder sig till tekniska lösningar, som man inte vet hur effektiva de är på lång sikt. Greenpeace kritiserar även Arla för att ägna sig mer åt lobbying och reklam än på klimatarbete.
– Om Arla hade lagt lika mycket resurser på det faktiska klimatarbetet som på PR och lobbying, hade de förmodligen haft en god chans att nå sina egna klimatmål. Men tyvärr bryr sig Arla mer mer om att se bra ut än att faktiskt minska sina utsläpp, säger Sandra Lamborn, talesperson i jordbruksfrågor på Greenpeace, i ett pressmeddelande.
Betande kor
En del av lobbyingverksamheten består i att jobba mot klimatlagstiftning, försena den, samt förhindra en bredare omvandling av mejeriindustrin och livsmedelssystemen mot ökad hållbarhet. Greenpeace menar också att Arlas marknadsföring kan uppfattas som falsk då den exempelvis visar bilder på betande kor på gröna betesmarker, medan bolaget samtidigt försöker få regeringen att ta bort utomhusbeteslagen som ger korna rätt att beta utomhus under sommaren.
– Arla arbetar hårt för att framstå som att de bryr sig om klimatet, miljön, men när man granskar vad de faktiskt gör blir bilden en annan. Exempelvis marknadsförs deras FarmAhead-modell som en stor hållbarhetssatsning, men i praktiken driver det bönderna mot en mer intensiv produktion, vilket inte alls är hållbart, säger Sandra Lamborn.
Rapportens slutsatser
Arla saknar reduktionsmål för metanutsäpp: Arlas metanutsläpp uppskattas till 13,4 MtCO2e/år, vilket överstiger de totala jordbruksutsläppen från Nederländerna (11,4 MtCO2e/år). Trots detta saknar Arla mål för att minska utsläppen av metan.
Arla redovisar inte sina metanutsläpp: Trots att Arla själva framhäver att metan är en stor utmaning för mejerinäringen redovisar bolaget inte sina metanutsläpp separat utan endas som en del av bolagets totala växthusgasutsläpp.
Arla lever inte upp till FN:standard för trovärdiga klimatmål: Arla har åtagit sig att nå nettonollutsläpp senast 2050, men genom att jämföra Arlas klimatplaner med FN:s riktlinjer för icke-statliga aktörer som sätter upp nettonollmål visar rapporten att av nio relevanta rekommendationer har Arla endast uppfyllt en.
Arla satsar på obeprövade och ineffektiva tekniska lösningar: Många av Arlas strategier för minska sina utsläpp bygger på forskning och utveckling som ännu inte har visat sig vara effektiva eller ha långvariga effekter, eller som inte angriper grundorsaken till utsläppen, exempelvis fodertillsatser och biogasproduktion från gödsel.
Arlas satsningar på biogas från gödsel kan inte minska utsläppen tillräckligt: I rapporten uppskatta det att Arla maximalt skulle kunna minska sina utsläpp med 15 procent om all gödsel skulle användas för biogas, detta tyder på att biogasproduktion inte är den patentlösning som Arla vill få det att se ut som i sina klimatstrategier. De nuvarande utsläppsminskningarna från biogasproduktion uppgår till 2,6%.
Arla har bedrivit i aktiv lobbying mot klimatåtgärder: Arla har gjort minst 24 direkta eller indirekta lobbyansträngningar riktade mot EU-kommissionen sedan 2017 för att påverka lagstiftning om hållbarhet eller klimat. De har bidragit till att jordbruk har exkluderats från viktiga hållbarhetsinitiativ, som exempelvis EU:s metanstrategi.
Arla satsar inte seriöst på växtbaserat: Arlas växtbaserade varumärke, Jörd, står exempelvis endast för 0,3 % av företagets totala intäkter i Storbritannien, vilket visar att Arla inte prioriterar en övergång till mer hållbara växtbaserade alternativ.
Greenpeace