Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) var på plats för att ta det första spadtaget för slutförvaret av kärnbränsleavfall i Forsmark. Detta trots omfattande kritik kring slutförvarets konstruktion från flera instanser.
I över 100 000 år ska det radioaktiva kärnbränsleavfallet från Sveriges kärnkraftverk lagras i det bergrum som nu ska byggas vid vid Forsmarks kärnkraftverk i Östhammars kommun.
Reaktorerna i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn producerar var och en runt 15-25 ton kärnbränsle varje år. För nuvarande förvaras det materialet på området vid Oskarshamn.
Det första spadtaget togs i veckan och arbetet inleds med att under två år anlägga ett bergupplag och vattenreningsanläggning, bygga en kapselbro över kylvattenkanalen och skogsröjning. Först efter det påbörjas själva arbetet i urberget.
– Det här är ett historiskt spadtag. Ett väldigt viktigt spadtag. Inte bara för Sverige och i vår kärnkraftshistoria utan också för att sätta bilden för resten av världen, att vi faktiskt har forskat fram den här metoden och nu börjat tillämpa den också, säger Romina Pourmokhtari (L), klimat- och miljöminister, till SVT.
Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) räknar med att byggandet av kärnbränsleförvaret kommer att ta tio år. Efter det kan deponering påbörjas, men förvaret kommer att succesivt byggas ut under lång tid fram till 2080-talet för att sedan förseglas.
– Det är en historisk dag för det svenska kärnavfallsprogrammet. Vi tar ett viktigt steg och spadtag för en slutlig lösning för det använda kärnbränslet. Vi skapar därmed goda förutsättningar för en fortsatt fossilfri elproduktion, säger Stefan Engdahl vd för SKB, i ett pressmeddelande.
Kopparkapsel kritiseras
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, är kritiska till den valda metoden med kopparkapslar i lera och anser att kärnbränsleförvarets utformning kan innebära en risk för framtida generationer.
MKG menar att det fortfarande finns stora osäkerheter kring bland annat risken för att kopparkapslarna går sönder långt tidigare än vad SKB förutspår. Därför har MKG överklagat mark- och miljödomstolens beslut.
– Det behövs ett villkor om långsiktig strålsäkerhet”, säger Linda Birkedal ordförande för MKG, i ett pressmeddelande.
Hon tillägger:
– Nu måste regeringen noggrant utreda hur information om riskerna med slutförvaret ska förmedlas till kommande generationer.
Tidigare har korrosionsforskare, bland annat från Kungliga Tekniska varnat för att det finns rapporter om att korrosionen kan gå snabbare än man trott.
– Får man sån här gropfrätning så är det en snabb process. Inom 1 000 år kommer kapslarna att börja haverera. Det börjar inom 100 år och efter 1 000 är är det inte många kapslar som är hela, sade korrosionsexperten Peter Szalakos vid KTH, till SVT år 2018.
Med Tidö-regeringens expansiva planer på att bygga ut svensk kärnkraft kommer det dock inte att räcka med slutförvaret vid Forsmark. Fler förvar kommer att behöva byggas, varnar experter.
Slutförvaret i Forsmark
Kärnavfallet ska förvaras 500 meter ner i urberget vid Forsmark
Totalt gäller det 12 000 ton avfall i cirka 6 000 kopparkapslar. Metoden med tre skyddsbarriärer presenterades 1983 och består av kopparkapslar, bentonitlera och urberg.
Det är kärnkraftsindustrin som bekostar slutförvaret tills det försluts. Efter det faller driftens ansvar över på staten. Staten tar sedan över ansvaret.
Radioaktiviteten minskar långsamt för varje år. Efter 1 000 år är det mesta borta men fortfarande giftigt för människor och djur om man skulle få i sig det. Efter 100 000 år är den ungefär lika farlig som uranmalm.
SKBNågra siffror om slutförvaret
Slutförvaret kommer att ligga på cirka 500 meters djup i 1,9 miljarder år gammalt berg.
Planeras rymma cirka 12 000 ton använt kärnbränsle i 6 000 kapslar.
Totalt kommer ovanjordsdelen uppta en yta om 24 hektar vilket motsvarar 44 fotbollsplaner.
Fullt utbyggt omfattar förvaret mer än sex mil tunnlar.
Det totala uttaget av berg motsvarar 4,5 Globen.
SKB