Runt om i landet finns det outnyttjade utrymmen i städernas miljonprogram. Det kan vara lokaler som står tomma, eller som man inte tagit till vara på fullt ut. Även mellan punkthusen finns utrymmen som går att utnyttja för odling, menar projektet ”Från källare till kök” som är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Form/Design Center och Stiftelsen Botildenborg. Ett första pilotprojekt ska nu startas upp där boende i Malmöförorten Rosengård ska få möjligheten att odla egen mat i tomma källarlokaler.

Men projektet handlar om mer än bara odling – det handlar om framtidstro, gemenskap och hållbarhet.

– Idén är att omvandla källaren till en mötesplats där odling kombineras med olika perspektiv. Vi arbetar med de boende och genomför olika workshops för att utforska hur deras livsmiljö kan förbättras och hur de ser på en mer hållbar framtid, säger Nina Vogel, projektledare på SLU.

Microgreens och svamp

I projektet ska de boende odla bland annat mikrogrönt (microgreens) och svamp – grödor som kan funka för inomhusodling och som är näringsrika, även under vintermånaderna. Källarodling kan också bli ett konkret exempel på cirkulär ekonomi, där outnyttjade utrymmen och resurser tas till vara på nya sätt.

– Vi kallar det för från källare till kök eftersom vi vill använda samhällsplanering för att öka självförsörjandegraden för de boende, öka livskvalitén och skapa en trygg plats för de som deltar och få fram en känsla av grannskap, säger Nina Vogel

Hon tillägger:

– Odlingen i Rosengård är tänkt som ett pilotprojekt och genom att involvera lokalbefolkningen kan människor i alla åldrar skapa en mötesplats där människor från olika bakgrunder kan samarbeta och lära av varandra.

Nina Vogel berättar att flera tankar i projektet knyter an till New European Bauhaus (NEB) som vill utforska hållbara och inkluderande lösningar genom designmetodik och framsynspraktik. NEB har framförallt tre kärnvärden, hållbarhet, estetik och inkludering. Ett exempel är olika europeiska projekt där man bygger hus i trä, vilket kan vara mer hållbart och fungera som kolsänkor.

– Vi pratar inte här om att skapa den perfekta framtiden. Det handlar mer om att skapa en meningsskapande process och föra samman människor. Vi kommer använda experter som kan allt om odling av microgreens, men också personer som har kunskaper om hur man förankrar liknande projekt lokalt, säger Nina Vogel.

Finansieringen kommer från ShiftSweden, som är ett innovationsprogram inom Impact Innovation, Sveriges innovationssatsning för 2030-talet, ett initiativ av Energimyndigheten, Formas och Vinnova. Shift Sweden driver redan ett tjugotal program runt om i Sverige.

I slutändan kommer resultaten från Rosengård att ställas ut på Form/Design Center i Malmö, där besökarna kan se hur odling och stadsplanering kan gå hand i hand för att skapa hållbara och inkluderande miljöer.

– Vi hoppas att detta bara är början och att vi kan lära oss mycket av pilotprojektet för hitta sätt att förbättra våra metoder, säger Nina Vogel.

Botildenborg gård

En annan samarbetspartner är Botildenborg social farm and kitchen, som är en idèburen aktör som har jobbat med sociala innovationsprojekt sedan 2011 i Malmö och Rosengård. Själva platsen, Botildenborg, är en gård som ligger i utkanten till Rosengård och som har fokus på social och ekologisk resliens. På gården bedrivs en stadsodling och det finns även en restaurang.

– På gården drivs en market garden där vi genom åren har utbildat runt 200 stadsodlare. Vi har även inomhusodling i form av microgreens, hydroponik och svampodling. Botildenborg genomför utbildningar och workshops kring lokal matproduktion, skriver Lena Friblick från Stiftelsen Botildenborg, i ett mejl till Landets fria.

Hon berättar att de sociala projekten som stiftelsen driver ofta fokuserar på de som står långt från arbetsmarknaden. Sedan 2016 driver Botildenborg arbetsträning för de som är nyanlända eller är långtidsarbetslösa. Flera av deltagarna kommer från närområdet i Rosengård.

– Ett lyckat arbetsmarknadsprojekt har varit inriktat på ukrainska flyktingar där 70 procent har fått jobb efter insatserna, säger Lena Friblick.

Att många av projekten har varit lyckade, menar Lena Friblick, är för att det finns en tydlig koppling till egennyttan för deltagarna, att ska lyckas få arbete, lära sig om mat, och få en förbättrad hälsa. Det gäller även att det finns en klar plan för vad man kan förvänta sig och vad arbetet kan ge.

I det kommande projektet med källarodlingen hoppas Lena Friblick att deltagarna kan komma att använda lokaler som står outnyttjade, men också att odlingen ger mersmak så att de börjar odla mer hemma och få intresse av att handla mer lokalproducerad mat, vilket är nyckelfaktorer för en omställning.

– Vi hoppas att kunna vidareutveckla pilotprojektet så den här protypen kan spridas till fler platser, säger Lena Friblick.