En skog med blandade trädarter gör den mer motståndskraftig och sänker dess risk att skadas av svampar, insekter, bränder och djur som älgar. Det visar en ny forskningsstudie som kan bidra till minskade skogsskador.
All skog riskerar att drabbas av skador av olika slag. I dagsläget är vind och snö de vanligaste orsakerna till skador på skog, därefter skogsbruk och svampar. Det visar en ny studie från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet som har analyserat data från 15 års skogsskador som Riksskogstaxeringnenn har samlat in. I takt med den globala uppvärmningen kan också nya organismer orsaka skada på skogen:
– I ett varmare klimat med mer extremt väder och nya skadeorganismer, och med ett intensivare skogsbruk, förväntas skador på skogen bli vanligare och mer omfattande. Det är därför mycket viktigt att förstå vad som ligger bakom skogsskador och om de kan undvikas, säger Micael Jonsson, forskare vid Umeå universitet som har lett studien som beskrivs som mer omfattande vad gäller tid och geografi än tidigare studier.
94 procent av träden hade skada
Enligt studien fanns skador på hela 94 procent av träden. Risken för skador är högst för barrträd och för unga träd. I varmare delar av Sverige är risken betydligt högre där skogen består av få trädarter jämfört med blandskogar som består av fler trädarter.
– Våra resultat visar att det finns potential att minska risken för skogsskador genom ett förändrat skogsbruk. Framför allt ger en högre andel lövträd i den annars så barrträdsdominerade produktionsskogen färre skador. Vi kan bland annat se att den av skogsbruket introducerade contortatallen har högst risk för skador. Dess introduktion motverkar därför ett lönsamt skogsbruk, säger Micael Jonsson.
Blandskog viktig anpassning
Han betonar att blandskogar kan vara ett skydd mot de ökande skogsskador som tros bli verklighet i och med den globala uppvärmningen.
– Vi måste anpassa Sveriges skogar och dagens skogsbruk för ett framtida varmare klimat. Att inkludera fler trädarter i produktionsskogen verkar vara en anpassning som kan fungera, säger Jan Bengtsson vid Sveriges lantbruksuniversitet som är medförfattare till studien.
Forskarna bakom studien konstaterar att datan från Riksskogstaxeringen saknar viktig information, då det inte ofta inte har gått att i fält avgöra vad som har orsakat den dokumenterade skadan.
– Riksskogstaxeringen samlar in viktiga data för vår förståelse om skogen, men vad gäller skadeinventeringen måste datamaterialet öka i kvalitet för att vara fullt användbart i det praktiska skogsbruket, säger Jon Moen vid Umeå universitet, även han medförfattare till studien.