Transportbidrag till låginkomsttagare, ökad kollektivtrafik på landsbygden och elstöd vid pristoppar är några av förslagen som Naturskyddsföreningen lägger fram i en ny rapport. Syftet är att ge konkreta politiska rekommendationer på åtgärder som kan bidra till en mer rättvis klimatomställning.
Sammanlagt 27 förslag på åtgärder i två styrmedelspaket presenteras i Naturskyddsföreningens nya rapport Rättvis klimatomställning i praktiken. Det ena paketet rör transporteffektivitet, och det andra energieffektivitet. Förslagen innebär bland annat inkomstprövade bidrag till låginkomsttagare som kan behöva hjälp att ställa om, som exempelvis transportbidrag när kostnaderna för resor ökar. Ett annat förslag är att ge stöd åt den som behöver det när elpriserna blir extrema som under vintern 2022–2023. Detta för att gynna låginkomsttagare och för att motverka energifattigdom.
– Det finns ett stort stöd hos befolkningen för miljö- och klimatåtgärder, men klimatomställningen har hittills inte alltid genomförts med tillräcklig hänsyn till rättvisa. Därtill har regeringens nedmontering av klimatpolitiken ökat orättvisorna, som exempel har höginkomsttagare i storstäderna gynnats mest av den sänkta reduktionsplikten, medan låginkomsttagare utan bil gått miste om satsningar på kollektivtrafik när stadsmiljöavtalen avvecklats. Politiken behöver leda till snabba och effektiva klimateffekter och samtidigt vara rättvis, säger Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall.
Snabba och omfattande klimatåtgärder
Rapportens fokus på transport- och energieffektivisering motiveras av att detta både rör viktiga aspekter av klimatomställningen och är frågor som ofta uppmärksammas i samhällsdebatten. Rapporten betonar att det inte går att anpassa klimatåtgärderna så att ingen samhällsgrupp drabbas negativt. Men med hjälp av styrmedel går det att kompensera för sådana utfall när dessa till exempel drabbar låginkomsttagare. Med detta som grund menar Naturskyddsföreningen att det går att genomföra snabba och omfattande klimatåtgärder som trycker ner våra utsläpp av växthusgaser både inom Sveriges gränser och utsläpp som är resultatet av offentlig och privat konsumtion.
– För att klimatomställningen ska vara rättvis måste den ta hänsyn till individers olika förutsättningar. Genom de här förslagen styr vi mot högutsläppare och lyxkonsumtion, samtidigt som låginkomsttagare med mindre utsläpp får hjälp i sin omställning, säger Beatrice Rindevall.
Inga nya motorvägar
Naturskyddsföreningen vill bland annat fasa ut subventioner som är kopplade till bilanvändning för att ”effektivisera bort biltrafik” och därmed minska den skadliga påverkan bilkörning har på hälsa och miljö. Ett annat sätt att minska biltrafiken föreslår Naturskyddsföreningen går att uppnå genom att införa en differentierad vägskatt. Detta skulle innebära att klimatskadlig trafik betalar mer än annan, och framför allt när sådan sker i städer.
På så sätt tänker sig organisationen att man kan frigöra utrymme för utsläpp för de som exempelvis bor på landsbygden med sämre kollektivtrafik som därför har svårare att byta ut en fossildriven bil till andra transportsätt. Naturskyddsföreningen föreslår också att inga nya motorvägar eller motortrafikleder ska byggas och att skatteintäkter istället satsas på alternativa resvanor som är hållbara.
Progressiv energiskatt föreslås
Vad gäller energieffektiviseringen föreslår Naturskyddsföreningen att man bör införa en progressiv energiskatt på el och värme. Detta för att å ena sidan se till att grundläggande energibehov täcks men å andra sidan också uppmuntrar till olika energieffektiviserande åtgärder. Ett annat förslag är att frågan om hur spillvärme bättre ska kunna tillvaratas för att på så sätt kunna minska kostanden för hushållens uppvärmning.
Organisationen vill också att Energimyndigheten ska få i uppdrag att ta fram ett program för energieffektivisering, detta eftersom en minskad användning kan leda till lägre elpriser. 2021 infördes ett stöd för energieffektivisering av flerbostadshus, som dock nu är under avveckling. Det stödet vill Naturskyddsföreningen ska införas igen eftersom det skulle kunna ge människor med lägra inkomster en förbättrad inomhusmiljö och dessutom en möjlighet till minskade energikostnader.
Den som förorenar ska betala
I rapporten tas devisen Förorenaren betalar upp. Den går ut på att det är den som har orsakat föroreningar som ska stå för det preventiva arbetet med att skydda och betala när samhällen får kostnader på grund av miljöskador. Liksom rika länder i betydligt större omfattning än fattigare länder har bidragit till den globala uppvärmningen och klimatförändringar står rikare svenskar för större utsläpp än låginkomsttagare i landet.
Och på samma sätt som fattigare länder har svårare att ta kostnader för att anpassa och mildra klimatförändringar gäller samma sak svenska låginkomsttagare. Kompensatoriska åtgärder som föreslås på klimatmöten som COP29 som nu pågår där rika länder ska överföra pengar till fattigare länder, går också att genomföra på nationell nivå med hjälp av styrmedel som avdrag, bidrag och skatter bland annat.
– Just nu pågår klimattoppmötet COP29 där den viktigaste frågan är vilka länder som ska betala för klimatkrisen. En vedertagen princip är att förorenaren betalar. Här har Sverige en möjlighet att föregå med gott exempel och att visa hur klimatomställningen är förenlig med god livskvalitet, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén från COP29 i Azerbajdzjans huvudstad Baku.
