Forskare vid Örebro universitet har undersökt arbetet med att fasa ut PFAS från livsmedelsförpackningar och drar slutsatsen att utöver ett fungerande regelverk krävs det insatser från fristående organisationer som kan fungera som mellanhänder mellan företag och myndigheter. En sådan är branschorganisationen Svenskt vatten som har omkring 300 organisationer som jobbar med vattenförsörjning och hantering av avlopp. 

– Svenska företag måste förhålla sig till komplexa regelverk, och då kan organisationer som är fristående från både stat och företag komma in som mellanhänder och hjälpa till med att både utveckla reglering och stötta företagen att följa reglerna. Det bidrar till ett mer effektivt arbete och höjer ribban i sektorn, säger Erik Hysing, professor i statsvetenskap vid Örebro Universitet, som tillsammans med Sabina Du Rietz Dahlström, universitetslektor i företagsekonomi vid Örebro Universitet, har undersökt hur organisationer som står mellan det privata och det offentliga jobbar med att fasa ut PFAS. 

Organisationer viktiga för reglering

PFAS är ett samlingsnamn för omkring 15 000 olika ämnen som är syntetiskt framställda, och kallas ofta för evighetskemikalier eftersom de inte bryts ner i naturen. Kemikalierna stöter bort fett och smuts och har därför använts flitigt i olika typer av produkter som exempelvis stekpannor, funktionskläder, skor och matförpackningar. PFAS finns nu i vårt dricksvatten –  enligt Naturskyddsföreningens undersökning finns det PFAS i 92 procent av Sveriges dricksvatten. Ämnena misstänks vara cancerframkallande och kan också påverka fortplantningen.

Forskarna har gjort 20 intervjuer med myndigheter, matproducenter, förpackningstillverkare och intresseorganisationer bland annat. Utöver Svenskt vatten pekar de också på den ideella miljöorganisationen Internationella Kemikaliesekretariatet, Chemsec som en viktig aktör i arbetet att få bort PFAS. 

– Vi har tittat på PFAS i matförpackningar av papper, och ser att Svenskt vatten och Chemsec är organisationer som kan spela viktiga roller för utfasningen av PFAS. Vår forskning visar att den här typen av organisationer behövs för en välfungerande reglering, säger Sabina Du Rietz Dahlström.

Chemsec listar farliga kemikalier 

Chemsec grundades i Sverige i början av 2000-talet och arbetar för att farliga kemikalier som PFAS ska sluta användas samt för att få en striktare kemikalielagstiftning. De jobbar också med att lista farliga kemikalier i sin så kallade ”Sin List”, bara i februari 2023 lade de till ytterligare 370 PFAS i listan. 

– Chemsec är sprunget ur miljörörelsen och jobbar – precis som Svenskt vatten – med att väcka uppmärksamhet och visa att skadliga ämnen finns i våra konsumentprodukter. En annan viktig uppgift är att de hjälper företag att förutsäga vilka ämnen som kan komma att regleras i framtiden, säger Erik Hysing och förklara att genom att följa listan kan företag ligga steget före:: 

– Det kan kosta mycket pengar för ett företag som måste ställa om snabbt när en substans blir förbjuden, fortsätter han. 

Organisationer som Chemsec och Svenskt vatten spelar enligt forskarna en stor roll både vad gäller skärpta regelverk och att få företag att anta frivilliga standarder, nu används exempelvis inte PFAS i förpackningar för popcorn och pizza. Men trots arbetet återstår mycket. 

– Det är viktigt att man nu försöker reglera användningen av PFAS, men det hemska är att kemikalierna finns överallt. De finns ofta i en liten koncentration i förpackningar även om de inte medvetet tillsätts längre, säger Sabina Du Rietz.