Trädgrenar som dör och faller till marken avger koldioxid, något som dock många modeller och mätningar över skogens kolflöden har missat att ta med. Därför finns det en risk för att skogens förmåga att lagra kol har överskattats, liksom att globala koldioxidbudgetar kan vara missvisande. Det visar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

– Vår studie visar att vi kan missa en sjättedel av skogarnas koldynamik om vi inte tar med döda grenar när vi räknar, säger Hyungwoo Lim vid SLU, en av författarna av studien.

En process som är svår att mäta

Levande träd binder koldioxid men när trädet börjar dö börjar det också släppa ut kol. Även hos friska träd dör grenar och ersätts av nya växande grenar. Det är den här omsättningen av grenar som forskare nu anser måste tas med i modeller och beräkningar eftersom man annars riskerar att överskatta skogens långsiktiga kollagringspotential, med upp till 17 procent högre än om man hade tagit med de döda grenarna i uppskattningen. Ändå har döda grenar i mångt och mycket ignorerats i forskningen. 

– Vi hittade bara fyra studier som tar upp döda grenar från de senaste 20 åren, och två av dem har vi själva publicerat, säger Hyungwoo Lim som arbetar på Institutionen för skogens ekologi och skötsel på SLU i Umeå. 

Hans medförfattare Ram Oren, professor vid Duke University och gästprofessor vid Helsingfors universitet, tror att förbiseendet av den koldioxid som de döda grenarna avger kan handla om svårigheten att beräkna omfattningen: 

– En anledning till att omsättningen av grenar inte har studerats är att det handlar om processer som är svåra att mäta.

Kan påverka koldioxidprognoserna

Hyungwoo Lim och Ram Oren har använt sig av data från svensk skogsforskning som har löpt över lång tid. De har dessutom byggt upp ett globalt samarbete i frågan. Med hjälp av forskare från USA, Finland, Estland, Österrike, Slovakien, Brasilien och Nepal har de kunnat utöka analyserna för att ta fram data över döda grenar i andra delar av världen. 

De uppmanar nu till att fler variabler bör mätas när nationella inventeringar av skog görs. En variabel som skulle hjälpa att ta fasta på hur mycket koldioxid som avges av döda grenar är att mäta krongränsen, det vill säga på vilken höjd den nedersta levande grenen växer på en trädstam. Krongräns finns med i den svenska nationella skogsinventeringen, Riksskogstaxeringen, men i många andra länder finns den variabeln inte med.

– Det vi lär oss av detta är att även ganska uppenbara faktorer kan missas totalt i komplexa modeller. Om de här resultaten används överallt, kommer det att kunna påverka nuvarande och framtida koldioxidprognoser på ett betydande sätt, säger Hyungwoo Lim.