EU:s jordbrukspolitik har fler mål än tidigare och ska främja ett klimateffektivt jordbruk, den biologiska mångfalden, förbättra jordbrukares inkomster samt säkra livsmedelsproduktion. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar att stöden bör omfördelas för att bättre nå målen.
I studien har forskarna med hjälp av en simuleringsmodell analyserat hur olika typer av jordbruksstöd bidrar till att nå dessa mål i Jönköpings län. Jönköpings läns har ett typiskt jordbruk i skogsbygd, där det ofta finns en hög andel naturbetesmark som bidrar till att bevara den biologiska mångfalden.
Studien visar att stöden påverkar hur jordbruket i skogsbygd ser ut och utvecklas, och drar slutsatsen att en förändrad kombination av stöden kan stärka utfallet, utan ökade kostnader.
– Nötkreatursstödet ger högst utsläpp av växthusgaser (metan) och bevarar relativt lite naturbetesmark. I jämförelse bidrar kompensationsstödet lika mycket, eller mer, till alla målen. Det är dock naturbetesmarksstödet som bevarar naturbetesmark effektivast, säger docent Mark Brady från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som ledde studien.
Hoppas på effektivare jordbrukspolitik
De olika stöden som har analyserats inom studien är gårds-, nötkreaturs-, kompensations-, och naturbetesmarksstöd och utgör 81 procent av det totala jordbruksstödet på 718 miljoner kronor i Jönköpings län 2022, Det största av de studerade stöden är gårdsstödet på 39 procent, därefter kommer kompensationsstödet på 19 procent, naturbetesmarkstödet på 12 procent och nötkreatursstödet på 11 procent.
– Det mest förvånande för läsare av studien är kanske att gårdsstödet har en relativt liten effekt på samtliga studerade målvariabler, inklusive jordbrukares inkomster som är huvudsyftet med gårdsstödet. Det beror på skötselkostnader förknippade med stödet och att det leder till högre arrendepriser över tid, säger Mark Brady.
Han hoppas att studien ska bidra till en effektivare jordbrukspolitik så att biologisk mångfald bevaras utan att livsmedelsberedskapen försämras, samt att jordbrukares inkomster säkras.
– Vi hoppas att studien belyser möjligheterna att förbättra jordbrukspolitiken på ett kostnadseffektivt sätt, säger Mark Brady.
EU-stöd för jordbruk
Mark Brady, docent i naturresurs- och miljöekonomi vid institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet, och Agri Food Economics Centre har lett studien, Hur fungerar jordbruksstöd i skogsbygd?, som går att läsa här.
Agri Food Economics Centre står bakom studien. Agri Food Economics Centre är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Fyra jordbruksstöd undersöktes i studien. De utgjorde 81 procent av Jönköpings läns totala jordbruksstöd på 718 miljoner kronor år 2022.
De analyserade stöden var:
Gårdsstöd: 279 miljoner kronor, 39 procent. Gårdsstödet är ett frikopplat stöd som inte kräver någon produktion däremot krävs en välskött jordbruksmark.
Nötkreatursstöd: 81 miljoner kronor, 11 procent. Nötkreatursstödet är kopplat till produktion och det får inte överstiga mer än 13 procent av budgeten för direktstöd.
Kompensationsstöd: 135 miljoner kronor, 19 procent. Kompensationsstödet ges till jordbruksproduktion i områden vars naturliga förutsättningar är ogynnsamma – Jönköpings län är ett sådant område – och främjar högre djurtäthet per hektar jordbruksareal som används till foderproduktion.
Naturbetesmarkstöd: 84 miljoner kronor 12 procent. Naturbetesmarksstödet är ett stöd för de kostnader som naturbetesmark medför och syftar till skydda den biologiska mångfalden.
