Trots att svenska hushåll har minskat matsvinnet på senare år slängs fortfarande mängder med ätbar mat. En tredjedel av den mat som produceras i världen äts inte upp, och matsvinn står för omkring 8–10 procent av alla utsläpp av växthusgaser globalt – matsvinnet är ett problem i hela livsmedelskedjan.
Utöver klimatskadan innebär det onödiga kostnader för hushållen. I genomsnitt slänger svenskar 33 kilo matsvinn i soporna eller i vasken. Omräknat i pengar kostar matsvinnet i genomsnitt 1 330 kronor per person och år. För en tvåbarnsfamilj motsvarar det över 5 000 kronor.
– En familj har många utgifter och att minska sitt matsvinn är ett enkelt sätt att spara pengar. Sedan är vi alla en del av ett större samhälle, och när vi alla gör små förändringar i hemmet, gör det stor skillnad för helheten, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket som har räknat på kostnaderna inför söndagen som är internationella matsvinnsdagen som FN har instiftat för att stärka arbetet med att nå hållbar konsumtion och produktion som ingår i de globala målen för hållbar utveckling.
I måndags var det premiär för årets hummerfiske. Enligt tidigare uppskattningar från IVL Svenska miljöinstitutet förloras omkring 3 900 hummertinor årligen i havet längs västkusten i samband med hummerfisket. Tinorna blir till marint skräp som riskerar att orsaka både fiskars och humrars död helt i onödan, så kallat spökfiske, som kan pågå i år efter att titan förlorats.
– Förlorade fiskeredskap bedöms vara det skräp som orsakar mest skada på det marina djurlivet eftersom de fortsätter att fånga fisk och kräftdjur långt efter att de har gått förlorade. Dessutom är redskapen ofta gjorda av plast och om de förloras bidrar de till ytterligare plast i våra sjöar och hav, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige rent som uppmanar alla fiskare att se över sin utrustning så att den inte har för stort slitage och riskerar att tappas.
Många partier oroas över att förlora väljare om de vidtar klimatåtgärder som anses tuffa eller som riskerar att höja kostnader för exempelvis bränsle. Men en ny studie från Göteborgs universitet visar att oron till stor del är ogrundad:
– Det går att genomföra klimatpolitiska åtgärder i Sverige utan att väljarstödet direkt påverkas, säger Sofia Henriks, doktorand i statsvetenskap.
I veckans nummer kan du också läsa om hur underhållna diken och andra vattenavledningssystem är billiga investeringar för att minska risken för kraftiga översvämningar och mer om hur EU:s restaureringslag som antogs tidigare i år ska vända en negativ trend.
En glad överraskning för alla som har velat gå på Omställningsnätverkets omställningskonferens i Hagaby men inte fått biljett är att det nu går att delta ändå i flera programpunkter, bland annat då dessa kommer att livesändas i tält intill konferensområdet.
Dessutom: Jiang Millingon om vuxenmobbning och Valdemar Möller om att medborgarlön kan bidra till att grundläggande behov tillgodoses.
Trevlig läsning!
Bella Frank, tf chefredaktör
Landets Fria Tidning får inte det nya presstödet utan endast övergångsstöd. I år innebär det 500 000 kr mindre i stöd än förra året och sedan minskar det varje år för att efter fem år vara nere på noll kronor i stöd. Vi har sedan tidigare inrättat Omställningsstödet för att fortsätta bevaka vår tids avgörande frågor som du kan bidra till här. Du kan också stödja oss genom att – om du inte redan gör det – gå in och läsa artiklarna på vår hemsida.
