I filmen intervjuas ett antal ekonomer och forskare som ger sina perspektiv på problemen med kapitalismen och presenterar samtidigt ett antal andra ekonomiska perspektiv. Bland idéerna som presenteras märks bland annat den så kallade munk-modellen (doughnut model), nedväxt, ekonomisk demokrati och icke-vinstdrivande verksamheter.  

– Vi hoppas att den här filmen ska kunna bidra till att människor samlas och att det kan bli en startpunkt för att börja prata om hur vi skulle kunna göra istället. Hur vi kan bygga upp de här olika alternativen så att de kan börja användas parallellt, säger Anders Nilsson.

– Jag är inte säker på att vi kommer kunna ställa om innan det blir en större krasch, fyller Cecilia Paulsson i, men min förhoppning är att om vi börjar bygga och utveckla alternativ så kanske vi kan få en mjukare landning. Det är därför vi pratar om ”outgrow the system”. Vi tänker att det gamla systemet håller på att krackelera och samtidigt så växer och spirar de här nya sätten att organisera sig. 

En av modellerna som presenteras i filmen är alltså munk-modellen, en modell som utvecklats av forskaren Kate Raworth och som går ut på att hålla oss inom de planetära gränserna, samtidigt som vi försöker se till så att allas grundläggande behov uppfylls. Modellen har fått stor spridning och används i flera städer över världen, bland annat i Amsterdam, Köpenhamn och i svenska Tomelilla. Något annat som lyfts är deltagarekonomi där man strävar efter att ersätta marknaden med en deltagande och decentraliserad process. Som exempel kan det handla om att ha arbetarråd och konsumentråd som gemensamt kommer överens om vad som ska produceras på en arbetsplats. 

Alternativ bortom kapitalism

Både Anders Nilsson och Cecilia Paulsson menar att det märks ett ökande intresse för alternativ till det kapitalistiska paradigmet. 

– Det som vi märker nu när  vi försöker nå ut med filmen är att det går ganska lätt för att det finns en mycket större medvetenhet nu än vad de gjort tidigare om att det ekonomiska system som dominerar världen inte är särskilt stabilt. Även i finansbranschen finns den här osäkerheten eftersom man märker att det inte är så lätt att hitta nya saker att exploatera nu när nästan allting har exploaterats, säger Anders Nilsson. 

I filmen lyfts också det faktum att det är ett fåtal företag i världen i dag som styr stora delar av världsmarknaden. 

Hur tänker ni att vi kan påverka ledarna för de här företagen och få dem att inse att ekonomisk vinst inte måste vara det enda och övergripande målet? 

– Jag håller med Amanda Janoo (expert inom ekonomi för välmående som medverkar i filmen reds. anm.) om att det kommer behöva jobbas på alla olika nivåer. En fråga som jag funderar på mycket just nu är de handelsavtal som tas upp i filmen och som leder till att stora företag stämmer regeringar om deras vinstintresse hotas. Det är viktigt att komma ihåg att det är människor som har skrivit de här avtalen och jag tror att vi kan få dem att ändra sig om vi sätter tillräckligt stort tryck. Men i dag är det tyvärr många som inte ens känner till de här avtalen, säger Cecilia Paulsson. 

Även företag ser klimathot

Hon nämner också att förändringen ibland även kan komma inifrån företagen och lyfter som ett exempel klädföretaget Patagonia som bestämde sig för att använda vinsten i företaget till att bekämpa klimatförändringar. 

– Jag har inga illusioner om att det här kommer att ske med alla stora företag, men vi kan faktiskt se att många stora företag efterlyser tydligare regleringar från regeringarna. Det är många som börjar inse att klimatförändringarna är ett verkligt hot, så jag tror inte att vi ska vara alltför pessimistiska även om det ibland ser väldigt mörkt ut.

Anders Nilsson lyfter vikten av att få fler människor att inse att ekonomi är någonting som angår dem så att de därigenom själva kan hitta fram till olika lösningar. Han menar att anledningen till att vi befinner oss i en resurskris är för att vi har överlåtit ekonomin åt ekonomerna. 

– Jag har varit engagerad i de här frågorna under ganska lång tid och varit frustrerad över att det inte funnits något större intresse. Nu gör det plötsligt det. Jag har tyvärr ingen större förhoppning om att vi kommer kunna styra om från det nuvarande systemet till något helt annat på ett demokratiskt sätt. Men jag tror att kapitalismen kommer att implodera. Den kommer bli så dysfunktionell så att människor i stor omfattning inte kommer kunna försörjas inom systemet. Och då behöver vi hitta andra sätt att samarbeta på.  

Vilja att lära sig mer

Filmen hade världspremiär på ekofilmfestivalen i Brno i Tjeckien i oktober förra året. Sedan dess har den visats på ett stort antal platser över hela världen, på universitet, på festivaler och på visningar som olika föreningar har anordnat. Att streama filmen är inte möjligt i nuläget, men Cecilia Paulsson tipsar om att man kan hålla utkik på deras hemsida för att se var filmen kommer att visas härnäst, eller höra av sig till dem om man vill anordna en egen visning. 

– Det kan vara om man har en liten lokal och några vänner, eller en förening, en arbetsplats eller en skola. Man kan förstås även se den ensam, men jag tror verkligen att det ger någonting att se den tillsammans och sedan samtala om den efteråt. 

Filmen är bara en timme lång vilket gör att de bara hinner skrapa på ytan på ett ämne som är väldigt stort, men båda två hoppas att det ska väcka nyfikenhet och en vilja att lära sig mer. 

– Om man blir intresserad kan man också engagera sig i någon av de här rörelserna som presenteras i filmen. Det finns i princip en rörelse för varje modell, man kan också gå med i Wellbeing Economy Alliance, som är lite av ett paraply för alla rörelserna, säger Cecilia Paulsson.