Det ska bli lättare att beräkna vilken klimatpåverkan en byggnad har – under hela dess livscykel. Med nya nationella riktlinjer som inte bara inkluderar byggskedet utan även användnings- och slutskedet ska jämförelser underlättas och ge bättre underlag för klimatåtgärder.
Bygg- och anläggningssektorn står för omkring en femtedel av Sveriges sammanlagda klimatpåverkan. Trots det har det saknats en gemensam standard för hur man beräknar byggnaders klimatpåverkan över en livscykel. Nu har IVL Svenska miljöinstitutet tillsammans med Sveriges Allmännytta, Byggföretagen och flera bygg- och fastighetsaktörer tagit ett helhetsgrepp för hur det ska göras och presenterar rekommendationer och råd för hur livscykelanalyser (LCA) ska göras.
– Resultatet är ett första steg att få branschen att räkna på byggnaders hela livscykel på samma sätt. Det underlättar jämförelser mellan olika aktörer och är också en förutsättning för att kunna sätta in rätt klimatförbättrande åtgärder, säger Åsa Thrysin, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Nytt EU-direktiv ställer högre krav
Byggnader står för omkring 40 procent av den slutliga energianvändningen inom EU. Detta beror bland annat på att 85 procent av byggnaderna i EU beräknas vara byggda före år 2000 och en stor del av byggnaderna helt enkelt är energiineffektiva. I våras antog EU en revidering av sitt direktiv om byggnaders energiprestanda Revised Energy Performance of Buildings Directive (REPB) som trädde i kraft i alla unionens medlemsländer i maj.
Det innebär att blir obligatoriskt att redogöra för en byggnads globala uppvärmningspotential (global warming potential) under hela dess livscykel. Syftet med direktivet är bland annat att minska utsläppen av växthusgaser inom byggsektorn med minst 60 procent till år 2030 jämfört med 2015, och att ha ett byggnadsbestånd med nollutsläpp senast 2050. I Sverige finns sedan 2022 lagen om klimatdeklaration också krav när det gäller nya byggnader, dock inte på hela deras livscykel. Detta trots Sveriges nationella klimatmål om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045 och att byggsektorns klimatutsläpp därför kraftigt måste minskas.
– Från EU finns det krav på att man ska klimatberäkna nya byggnaders hela livscykel, medan det i Sverige bara ställs krav på själva byggskedet genom klimatdeklarationslagen. Därmed finns det inga nationella riktlinjer för hur man ska beräkna användnings- och slutskedet och det är det vi har tagit fram i det här projektet, säger Åsa Thrysin.
Fallstudier har genomförts
Hon förklarar att målsättningen har varit att ta fram en metod för att beräkna byggnaders klimatpåverkan som både är ”oberoende och verktygsneutral”. Därmed underlättas beräkningar kring byggnaders klimatpåverkan både vad gäller nationellt uppsatta mål och EU-krav. Byggentreprenörer och fastighetsägare ska utifrån beräkningarna kunna analysera sina verksamheter och välja vilka åtgärder som bör vidtas. Helhetsgreppet innebär att anvisningar har tagits fram för hur man ska beräkna flera olika variabler som karbonatisering av betong (då koldioxid absorberas), skötsel och underhåll, driftenergi samt rivning och sluthantering.
I arbetet med att ta fram de nya riktlinjerna för beräkningar har IVL Svenska miljöinstitutet samarbetat med såväl byggentreprenörer och fastighetsägare som branschorganisationer. Fallstudier har genomförts i samband med faktiska byggprojekt. Utifrån resultatet har aktörerna kommit fram till rekommendationer och publicerat en tillhörande bakgrundsrapport.
– Genom att räkna på hela livscykeln inkluderas en rad viktiga klimataspekter som annars riskerar att försummas, exempelvis cirkulära aspekter eller energiprestanda under driften. Förhoppningsvis leder det till ökad harmonisering och att det blir enklare att arbeta med klimatfrågor konkret i byggprojekt, säger Åse Togerö, expert inom hållbart byggande på IVL.
Byggnaders klimatpåverkan
I dagsläget står bygg- och anläggningssektorn för omkring en femtedel av Sveriges klimatpåverkan. För att nå nationella klimatmål, liksom leva upp till EU-krav, krävs beräkningar av byggnaders klimatpåverkan inte bara räknat på själva byggskedet utan på en byggnads hela livscykel.
Därför har IVL Svenska miljöinstitutet tillsammans med flera bygg- och fastighetsaktörer samt branschorganisationer tagit fram rekommendationer för sådana beräkningar, för att underlätta jämförelser och förbättra möjligheten att vidta rätt klimatåtgärder.
2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk enligt vilket Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045.
Från och med januari 2022 infördes krav i Sverige på klimatdeklaration när nya byggnader uppförs. Enligt lagen krävs att byggherrar ska redovisa vilken klimatpåverkan en ny byggnad har i byggskedet.
I våras antog EU ett omarbetat direktiv om energiprestanda för byggnader (EPBD) vars syfte är unionens byggnadsbestånd ska vara så kallade nollutsläppsbyggnader senast år 2050. Enligt direktivet ska beräkningar göras inne bara på byggskedet utan för hela byggnadens livscykel.
Enligt Boverket stod bygg- och fastighetssektorn 2021 för 21,7 procent av Sveriges totala inhemska utsläpp av växthusgaser, omkring 11,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Dessutom bidrar byggsektorn också till stora utsläpp av växthusgaser utomlands genom importvaror – dessa utsläpp låg på 7,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Utsläppen av den svenska byggsektorn har under perioden 2008–2021 minskat med sex procent. Tittar man på utsläppen mellan 1993–2021 syns en minskning av utsläpp från uppvärmning av byggnader medan det inte har skett någon större förändring vad gäller utsläpp kopplade till byggande och renovering.
Boverket understryker att bygg- och fastighetssektorn inte bara ger upphov till utsläpp inom sin egna sektor utan även indirekt i form av exempelvis transporter i hela värdekedjan bland annat då fossila bränslen som har utvunnits i utlandet importeras för att användas i sektorns transporter och arbetsmaskiner.
En livscykelanalys (LCA) används för att beräkna miljö- och klimatpåverkan under en produkts hela livscykel – från utvinningen av naturresurser tills dess att produkten är slutanvänd och ska tas om hand. Genom att använda en livscykelanalys kan byggsektorn ta reda på var en byggnads klimatpåverkan är som störst, och byggbolag kan därför vidta åtgärder för att minska påverkan.
