Den svenska skogen har i nästan hundra år vuxit allt snabbare, men nu har forskare upptäckt ett trendbrott. Det är oklart vad det är som har orsakat den plötsliga och tydliga minskningen i den svenska skogens tillväxthastighet, men det kan få stor betydelse.

– Nedgången är något högre i södra, och framför allt sydöstra Sverige och gran är mer drabbad än tall, säger Sandra Jämtgård, forskare vid institutionen för skogens ekologi och skötsel på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Hon går tillsammans med forskarkollegor igenom vad som kan ha orsakat förändringen i en vetenskaplig artikel – sannolikt ligger torka orsakad av klimatförändringar bakom. Redan på 1920-talet påbörjades mätningar av svensk skog i den årliga Riksskogstaxeringens siffror. Mellan 1996–2013 växte skogen särskilt snabbt och utifrån det gjordes beräkningar av hur skogen skulle växa även fortsättningsvis. Men sedan 2014 skedde ett plötsligt skifte – den svenska skogen har vuxit betydligt långsammare sedan dess, och även i Norge och Finland syns samma trendbrott. 

Torka trolig förklaring 

Enligt Sandra Jämtgård kan en trolig förklaring hittas i tillgången till vatten i mark och atmosfär, och de nämner också halten av koldioxid, förändring i skogsbruket eller kvävenedfall från industrier och transporter under 1980- och 1990-talet som möjliga förklaringsmodeller. Men vatten, eller brist på det, lyfts fram som en särskilt viktig faktor. 

– När markfuktigheten är mindre påverkas de klyvöppningar på barr och löv som reglerar gasutbytet med omgivningen, så att träden sparar vatten. Men det innebär att de också tar in mindre koldioxid, vilket över längre tidsperioder gör att de växer långsammare. Mer problematiskt är det när atmosfären blir torrare och det uppstår för stor skillnad mellan fuktigheten i luften och marken. Då kan vattenpelaren, som förser trädkronan med vatten, skadas och försvåra vattentransporten, säger Sandra Jämtgård som förklarar att det en mer långsamt växande skog genererar flera komplexa problem.

Det handlar dels om skogens tillväxt liksom hur mycket träråvara man kan få tillgång till i framtiden men också hur mycket koldioxid den svenska skogen kommer att kunna lagra in framåt. 

– I ett kort tidsperspektiv har resultaten betydelse för prognoser för framtida avverkningar. I ett längre tidsperspektiv behöver vi förstå de bakomliggande orsakerna så att vi kan hitta möjliga alternativa skogsskötselmetoder, men det kan också vara så att detta är det nya normala som vi behöver anpassa oss till, säger Sandra Jämtgård.