Skalbaggsarter som lever av död ved har många viktiga funktioner i skogens ekosystem. Därför spelar blandade skogar med ett stort antal döda träd en stor roll för att skydda och bevara den biologiska mångfalden, visar en ny studie från SLU.
Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har i en ny studie undersökt hur vedlevande skalbaggar samspelar med miljön runt omkring dem. Vedlevande skalbaggar bidrar med många olika funktioner som får ekosystemet att fungera genom att bryta ner ved som gör att näringsämnen i den på nytt kan tas upp i naturen. Dessutom underlättar de för andra arter som också lever i den döda veden.
– Kunskap om olika skalbaggsarters behov kan hjälpa oss identifiera vilka typer av miljöer som kan behöva återställas eller skyddas för att bevara mångfalden av vedlevande skalbaggar, säger Paulina Bergmark, doktorand vid SLU som har lett studien.
Både typ av träd och mängden döda träd spelar roll
För att öka kunskapen kring vilka miljöer de vedlevande skalbaggarna trivs i har forskarna dels undersökt brukade skogar, dels ekoparker där naturvård spelar en större roll. I dessa områden har skalbaggar samlats in på olika försöksytor under en treårsperiod för att se vad de äter och i vilken miljö de trivs.
– Vår studie visar att både mängden död ved lokalt och typen av skogar i landskapet är viktiga faktorer för att forma sammansättningen av vedlevande skalbaggssamhällen, säger Paulina Bergmark.
Avgörande för skalbaggar och ekosystem
Vissa skalbaggsarter föredrar lövträd och den gruppen insekter har ett behov av dels död ved av lövträd, dels av lövrika äldre skogar. Gruppen skalbaggar som föredrar barrträd har också behov av död ved av just barrträd, men var inte lika beroende av äldre barrträd i området – både unga och gamla skogar passade dessa skalbaggar.
– Vår studie hjälper oss att bättre förstå vilka faktorer som är avgörande för att bevara biologisk mångfald i skogar. Genom att veta hur skalbaggar som lever på döda träd påverkas av sin omgivning kan vi utveckla mer effektiva strategier för att skydda och återställa skogsmiljöer. Detta är avgörande för att bevara inte bara skalbaggarna själva, utan också hela ekosystem som är beroende av dem, säger Paulina Bergmark.
Skalbaggar och biologisk mångfald
Paulina Bergmark har tillsammans med forskarna Joakim Hjältén, Johan Svensson, Wiebke Neumann, Anne-Maarit Hekkala genomfört studien Trait-environment interactions of saproxylic beetles as a guide to biodiversity conservation strategies som är publicerad i Journal of Environmental Management. Du kan läsa den här.
Studien har finansierats av Stiftelsen Oscar och Lili Lamms minne, och Sveaskog har upplåtit mark till försöken. Sammanlagt 78 försöksytor har ingått i försöken som har pågått under tre år.
