Helhetsgrepp på vatten- och livsmedelssystem – en ödesfråga

Solen strålar när Världsvattenveckan 2024 går in på sin fjärde dag. World Water Week har arrangerats i Stockholm sedan 1991 och på onsdagsmorgonen pågår flera olika seminarier och workshoppar på Stockholm Waterfront Congress Centre alldeles intill T-centralen. På våning två diskuteras hur frågor som bristande vattenförsörjning och en alldeles för liten biologisk mångfald inom vårt livsmedelssystem kan hanteras på ett integrerat sätt, istället för som ofta har skett som två separata frågeställningar.

Vårt nuvarande livsmedelssystem i kombination med klimatförändringar hotar vår vattenförsörjning. I dagsläget står livsmedelssystemet för omkring en tredjedel av växthusgaserna, 80 procent av avskogningen i världen och för 70 procent av förlusterna av vår biodiversitet enligt siffror från Världsnaturfonden WWF. 

Under onsdagens seminarium Vatten, livsmedel och biodiversitet: Från fragmentering till integrering diskuterades vikten av att få till stånd en sammanhållen vattenpolitik på internationell nivå. Avgörande i ett sådant arbete är att få med olika aktörer liksom att förändra vårt livsmedelssystem till ett som blir betydligt vattensnålare än i dag. Bakgrunden till onsdagens seminarium var att frågor som klimat, jordbruk och energi ofta behandlas separat från vattenfrågan i politiska beslutsprocesser trots att de är intimt hänger samman.

Jorden brukar beskrivas som den blå planeten eftersom den till 70 procent täcks av hav och oceaner. Men 97 procent av det blå är saltvatten, och bara tre procent är sötvatten. Och av det går en stor majoritet av vattnet till jordbruket, 68 procent, medan 17 procent används i industrin och 15 används i hushållen globalt sett.

– Vi behöver diskutera rollen som vatten spelar i livsmedelsproduktionen för vi anser att vattensystemet och livsmedelssystemet kunde vara bättre sammankopplade, säger Arjan Budding från det kombinerade universitet- och forskningsinstitutet Wageningen Universiteit & Research i Nederländerna. 

Åtgärder har inte lett till önskat resultat

Redan år 2000 analyserades världens vattendepåeer och vår vattenförsörjning av det internationella forskningsinstitutet International Water Management Institute (IWMI). Institutet drog då slutsatsen att om man vidtog åtgärder globalt skulle världens livsmedelssystem även framöver ha sin vattenförsörjning tryggad. Det handlade bland annat om åtgärder på den tekniska sidan, att öka biodiversiteten och förbättra grödornas vatteneffektivitet. 

– Vad vi ser nu när vi analyserar hela situationen är att vi inte har lyckats, vårt jordbruk använder lika mycket vatten som det gjorde för 20 år sedan, våra åtgärder har inte lett till bättre vattenanvändning. Därför växer vår oro att det inte kommer att finnas tillräckligt med vatten för våra livsmedelssystem, säger Arjan Budding som pekar på att vi går i fel, riktning där mer mark och vatten används för att producera livsmedel. 

Han pekar på en annan oroande faktor – vattenförsörjningen från det som brukar kallas den tredje polen, eftersom här finns den största mängden glaciärer efter nord- och sydpolerna, den tibetanska platån i Himalaya. Här har uppvärmningen varit nästan dubbelt så stor som det globala genomsnittet. Eftersom området är en källa för vatten för livsmedelsproduktionen för omkring 40 procent av världens befolkning kan effekterna av uppvärmningen bli katastrofala. 

– På grund av klimatförändringar kommer vattenflödet från floder förändras, inte bara vad gäller kvantiteten utan det högsta vattenflödet kommer också att förändras i tid, och det kommer inte att sammanfalla med livsmedelssystemet och de grödor som produceras. Så vi är oroliga för att det kommer att leda till en stor minskning av tillgängligheten av stapelföda för världens befolkning.

Det leder Arjan Budding in på problemet med den bristande biodiversiteteten i dagens livsmedelssystem. Hela 66 procent av all den mat som vi äter sammanlagt i världen består av bara nio sorters grödor: sockerrör, majs, ris, vete, potatis, sojabönor, kassava, sockerbeta och oljepalm.

– Det betyder att om en av de här grödorna drabbas av en sjukdom så har vi ett allvarligt problem, säger han och presenterar lösningar på hur mängden vatten som används i jordbruket kan minska. 

Det handlar för det första om att minska vattenbehovet i produktionen av livsmedel och foder, genom att göra stora förändringar i livsmedelssystemet, delvis ändra vilken typ av mat vi äter och anpassa livsmedlen till såväl lokala förhållanden som till förändrade villkor. Och för det andra att i högre utsträckning använda grödor och varianter på grödor som är mer motståndskraftiga för klimatförändringar, samt att låta mängden vatten en gröda behöver för att växa bli vägledande i valet av grödor, där mindre vattenåtgång bör premieras. 

Ett viktigt steg på vägen, menar Arjan Budding, är att följa EAT-Lancetkommissionens kost. Den kosten är beräknad för att vara hälsosam för såväl människor som för planeten, och enligt den skulle mängden vatten som krävs för att producera maten kunna minska med tolv procent. 

– Det skulle betyda att vi skulle äta mindre kött, och andra typer av grödor, säger han men betonar att mat är en viktig del av människors kulltur och att en sådan omfattande förändringsprocess kan ta tid.

– Men vi behöver verkligen förändra i grunden, säger han och förklarar att det gäller såväl bönder som konsumenter men också att exempelvis finansiella institutioner går in och styr om investeringar som bidrar till en sådan förändring. 

– Vi behöver alla jobba tillsammans inom livsmedelssystemet för att få ett system som tar ansvar för vattnet. Vatten kan vara en bra drivkraft, för vatten binder oss alla samman, säger Arjan Budding.