– Fysisk aktivitet på fritiden och i form av aktiva transporter blir allt viktigare då många arbeten och hemaktiviteter blir mer stillasittande, säger studiens huvudförfattare Adam Viktorisson, som är forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och legitimerad läkare.

Det är sedan länge känt att fysisk aktivitet är viktigt för hälsan, men den nya studien har också granskat vilken typ av aktivitet som ger hälsofördelar och vilka som inte gör det. Resultatet visar att fysisk aktivitet i arbetslivet ofta inte har samma hälsofördelar som motion på fritiden har. I stället finns forskning som visar att fysisk aktivitet på arbetet kan ha negativ påverkan på hälsan samt öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

– Hur och när vi utför fysisk aktivitet verkar spela en avgörande roll för dess hälsofördelar. I vår studie fann vi enbart samband mellan stroke och fysisk aktivitet på fritiden samt i transport, men inte med fysisk aktivitet under arbetsdagen eller hemmet, säger Adam Viktorisson i ett pressmeddelande och fortsätter:

– Fysiskt tunga arbeten är ofta förenade med stress, liten möjlighet till återhämtning, luftföroreningar och generellt sämre socioekonomiska förutsättningar, vilket kan motverka de positiva effekterna av fysisk aktivitet.

40 procent lägre risk för stroke

Studien spänner över en 20-årsperiod och har följt 3 614 personer från Västra Götaland. Av dessa drabbades 269 av stroke under den undersökta perioden. Av dessa var 120 personer antingen beroende av hjälp i sin vardag tre månader efter stroken, eller hade avlidit av den.

De som promenerade eller cyklade minst fyra timmar per vecka eller de som sprang, simmade eller spelade tennis minst 2–3 timmar per vecka hade en 40 procent lägre risk att drabbas av stroke jämfört med de som inte var fysiskt aktiva.

De som cyklade mellan 20–40 minuter per dag hade omkring 30 procent lägre risk för stroke, jämfört med de som inte var aktiva i transport. Forskarna hoppas att resultaten ska bidra till förändringar i folkhälsopolitiken som främjar mer fysisk aktivitet i samhället. 

– Att uppmuntra fysisk aktivitet i vardagen, genom till exempel promenader, cykling och annan motion, kan vara en viktig strategi för att minska antalet strokefall och förbättra prognosen hos de som drabbas, säger Adam Viktorisson och syftar på att studien också visar att den som var mest aktiva på fritiden hade lägre risk att drabbas av svår stroke, det vill säga som antingen leder till död, eller att den drabbade tre månader efter stroken fortfarande var i behov av hjälp för att klara dagliga aktiviteter.