Blommar liljekonvaljen, prästkragen eller liten blåklocka där du bor? Eller har de inte slagit ut än? Det uppmuntras du i så fall rapportera in till Försommarkollen som pågår den 5–6 juni. Genom att dokumentera information under längre tid går det att se om växterna börjar blomma allt tidigare på grund av klimatförändringar.
På onsdag den 5 juni infaller FN:s världsmiljödag och under den dagen, liksom under Sveriges nationaldag den 6 juni pågår Försommarkollen. Då uppmanas alla som kan och vill att observera, dokumentera och rapportera in om vanliga blommor har börjat blomma eller ej. Genom att samla in data under längre tid går det att undersöka om blommorna påverkas av vädret för att se om det finns skillnader med de observationer som har gjorts längre tillbaka i tiden.
– I Försommarkollen spanar vi in försommarens mest välbekanta blommor och med allmänhetens hjälp kan vi göra vetenskap av ”mellan hägg och syrén”, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen som tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är arrangörer av kampanjen.
– Vi har också med Sveriges nationalblomma, liten blåklocka, som blommar så sent att den kan ge en bra indikation på om klimatförändringen gör att den numera blommar redan på nationaldagen, åtminstone i några delar av landet, fortsätter han.
Kan göra ”spännande analyser” över tid
Det är utöver liten blomklocka också liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syrén som alla runt om i landet uppmuntras rapportera in data om. På flera ställen har syrénen nästan blommat ut medan den på andra ställen kanske håller på att slå ut. Redan vid Valborg, den 30 april och 1 maj, pågick Vårkollen och då gick det att se att våren var relativt sen. Därefter har maj i flera delar av landet präglats av en värmebölja med höga temperaturer.
Försommarkollens arrangörer förklarar att det också är viktigt att rapportera in om de sex blommorna och växterna inte har slagit ut. Försommarkollen har nu några år på nacken, och eftersom många blommor har har observerats redan för 150 år sedan kan även dessa blommor som är relativt senblommande analyseras för att se om klimatförändringarna har påverkat dem.
– Tillsammans med de historiska observationerna och de från Vårkollen kan vi göra flera, spännande analyser, till exempel hur perioden mellan häggens och syrénens blomning har förändrats över tid, säger Ola Langvall från SLU, som är samordnare för Svenska fenologinätverket.
Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen står bakom Försommarkollen. Försommarkollen är också en del av Naturens kalender, där frivilliga medborgarforskare övervakar miljön för att hjälpa till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Rapporterna för Försommarkollen tas bara emot den 5–6 juni, och rapporterna kan skickas in under de dagarna på Försommarkollens hemsida. Den 7 juni publiceras resultatet.
