Transportsektorn står för omkring en tredjedel av de territoriella klimatpåverkande utsläppen i Sverige i dag, om man endast räknar utsläpp från avgasrör. Till det kommer utsläppen från material, tillverkning, underhåll och skrotning av fordon och infrastruktur.

Klimatpåverkan från transportsektorn beräknas öka betydligt fram till 2030, enligt regeringens budget från 2023.

– Det saknas i dag beslut om styrmedel och åtgärder som kan minska vägtrafikens klimatpåverkan i närtid – vi talar här om ett par år i perspektiv av att kunna klara 1,5-gradersmålet, säger Helena Lundström som varit projektledare på IVL Svenska miljöinstitutet i ett pressmeddelande.

IVL:s studie är gjord på uppdrag av Naturvårdsverket, och forskarna har kartlagt vilka åtgärder som varit framgångsrika när det gäller att snabbt minska stadstrafiken i bland annat Storbritannien och Belgien.

– Flera länder har på statlig nivå infört policys för minskad bilanvändning som en del av deras klimatomställning av transporterna. Det skulle vi behöva göra i Sverige också. Utifrån det kan handlingsplaner tas fram med ekonomiska, administrativa och informativa styrmedel och åtgärder, säger Joanna Dickinson, expert inom hållbar mobilitet på IVL.

Bland åtgärderna som visat sig framgångsrika för att minska biltrafiken finns sänkta hastigheter med minst 10 kilometer per timme på motorvägar och bashastighet 30 kilometer per timme inne i stan, omfördelning av gatuutrymmet så att cyklar och gående gynnas och bilar och deras parkering får mindre plats, främjande av bildelning, miljözoner och satsningar på kollektivtrafik.

Attraktiv vision

Åtgärderna bör kombineras med varandra och utformas efter den lokala situationen. För att skapa acceptans för förändringarna krävs att de bidrar till en bättre tillgänglighet och att man kommunicerar en attraktiv vision om en mer hållbar stadsmiljö. För det krävs en tydlig policy och mål, enligt rapporten.

Forskarna betonar att åtgärderna går att genomföra på kort tid, och till lägre kostnad än att exempelvis bygga ny väginfrastruktur.

– Studien visar på stora samhällsnyttor att utforma ett transportsystem i städer som är mindre bilberoende än det vi har i dag. Det minskar utsläppen av hälso- och miljöfarliga luftföroreningar och buller, och folkhälsan blir bättre. Studien visar också att det i dag finns styrmedel på den nationella nivån som skulle kunna bidra till detta, säger Helena Lundström.

Läs studien Snabb omställning av vägtrafiken för minskad klimatpåverkan här.