Äldre äter allt mer läkemedel. Samtidigt finns en kunskapslucka kring hur läkemedel fungerar för äldre och multisjuka. I en ny rapport ger forskningsrådet Forte kunskap om hur äldre kan bli hjälpta av läkemedel på ett säkrare och effektivare sätt
Hur våra kroppar svarar på läkemedel förändras med åren. I takt med att vi blir äldre blir många också multisjuka, det vill säga har flera sjukdomar och diagnoser samtidigt, vilket ofta innebär flera läkemedel. Samtidigt utförs få kliniska prövningar av läkemedel på multisjuka och äldre personer vilket innebär att läkemedlens säkerhet och effektivitet inte har utvärderats tillräckligt ur dessa patientgruppers perspektiv.
– Hur medicin tas upp i kroppen och utsöndras förändras med åldern, ofta stannar läkemedel kvar i kroppen längre, säger Maria Gustafsson, docent i farmaci vid Umeå universitet, i ett webbinarium arrangerat av Forte.
Fungerande njurar är något som krävs för att ta hand om många läkemedel. Även om inte alla äldre får en försämrad njurfunktion är det väldigt vanligt att äldre över 80 år får det. När njurarnas funktion försämras kan läkemedel som smärtstillande opioider och vissa mediciner mot hjärt- och kärlsjukdomar stanna kvar längre i kroppen. Äldres kroppsvatten minskar också och det kan resultera i att lugnande mediciner och sömntabletter sprider sig mer i kroppen och på så sätt får en förlängd verkningstid.
– Även magsäckens slemhinnor försämras med åldern, vilket ger en ökad risk för sår och blödningar för läkemedel som irriterar slemhinnan, säger Maria Gustafsson.
Färre olämpliga mediciner skrivs ut till äldre
Att ta fler än fem mediciner samtidigt kallas polyfarmaci och ju fler läkemedel man behöver ta, desto större risk att dessa interagerar med varandra. Resultatet kan bli såväl en ökad som en utebliven effekt. I takt med att fler läkemedel tas fram ökar också förskrivningen av mediciner till äldre. Men trots att läkemedelsförskrivningen till äldre sammantaget har ökat, har förskrivningen av mediciner som skulle kunna vara olämpliga för äldre minskat med 59 procent sedan 2005.
Detta har sannolikt att göra med att Socialstyrelsen för första gången 2004 publicerade riktlinjer för vad som anses vara lämplig respektive olämplig läkemedelsförskrivning till äldre. Dessa riktlinjer har därefter uppdaterats flera gånger. Det är också viktigt att använda sig av tydliga och aktuella läkemedelslistor, där namn på mediciner, styrka och dosering anges, som den äldre, dess anhöriga, och vårdgivare har tillgång till. I dagsläget kompliceras sådana gemensamma läkemedelslistor dock av att systemen som används skiljer sig sig åt mellan sjukvården, omsorgen och apoteken.
Fortes rapport betonar att ett förbättrat informationsflöde mellan olika delar av vårdsystemet kan vara ett sätt att stärka kvaliteten i äldres läkemedelsbehandling. Detta är också särskilt viktigt då en äldre person ofta får träffa olika personer inom sjukvården. Det har också visat sig att vad som kallas en god vårdkontinuitet – sammanhängande åtgärder från första besöket till behandling och uppföljning – minskar risken för sjukhusinläggningar och dödlighet.
Vårdgivare ska erbjuda läkemedelsgenomgång
Enligt en studie som genomförts i Region Stockholm har 75 procent av unga under 20 år inga diagnoser alls. Bland människor som är 80 år eller äldre har 90 procent en eller flera diagnoser. Och ju fler sjukdomar desto fler läkemedel kan bli aktuella. För att hålla koll på dessa läkemedel kan man göra en så kallad läkemedelsgenomgång.
– Det är en kartläggning av de ordinerade läkemedlen, vilken styrka och hur ofta de tas. Det ska man erbjudas om man är 75 år eller äldre och tar fem mediciner eller fler. Det är vårdgivarens ansvar att erbjuda det här, säger Elin Lehnbom, universitetslektor i samhällsfarmaci, Uppsala universitet under Fortes webbinarum.
Hon tipsar också äldre sjuka och deras anhöriga om en symtomskattningsskala, kallad Phase-20 (där Phase står för Pharmatherapeutical symptom evaluation). Denna används för att skatta symtom hos äldre som kan ha att göra med läkemedelsanvändning. Formuläret kan skrivas ut och gås igenom innan ett läkarbesök, för att föra en dialog med denne om symtom som kan ha att göra med biverkningar från läkemedlen, eller att vissa mediciner interagerar och därför ger sämre effekt.
Elin Lehnbom uppmanar också äldre och deras anhöriga att ställa frågor på apoteket när medicin hämtas ut:
– Våga fråga på apotek. Ställ frågor kring läkemedlen: Hur ska man använda läkemedel, ihop med mat eller på tom mage?
Fakta: Äldre och läkemedel
Äldre får ofta en försämrad njurfunktion vilket kan leda till att en minskad mängd läkemedel lämnar kroppen genom njurarna med urinen. Detta ökar koncentrationen, och därmed effekten, av läkemedlet.Hos äldre människor minskar mängden kroppsvatten och andelen kroppsfett ökar. Det kan leda till att fettlösliga mediciner kan spridas i en större del av kroppen med en förlängd verkningstid.
Samma sak kan bli fallet då levern hos äldre får en minskad förmåga att bryta ned läkemedel. När läkemedlet stannar kvar länge i levern kan effekten av läkemedlet bli starkare.
Äldre får ofta en ökad känslighet i det centrala nervsystemet vilket kan öka risken för biverkningar av mediciner som har effekt på nervsystemet, som sömnmedel och antidepressiva.
Hos äldre försämras också förmågan att reglera blodtrycket, något som kan leda till blodtrycksfall för den som tar blodtryckssänkande medicin.
Även magsäcksslemhinnan skyddar sämre med åldern och därför finns det en risk för äldre att ta smärtstillande antiinflammatoriska läkemedel som ofta orsakar irritation av slemhinnan. Äldre har också större risk för sår eller blödningar i magsäcksslemhinnan.
Mer om äldre och läkemedel går att läsa i Fortes rapport: Forskning i korthet: Äldre och läkemedel – kunskap och utmaningar
Källa: Forte
