Barn som är nyanlända i Sverige och som har med sig en kort skolgång riskerar att osynliggöras eller få fel hjälp i den svenska skolan. Istället finns risk att barnet anses ha låg kognitiv förmåga, visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Det är nyanlända barn i 12–15-årsåldern och som har med sig en kort skolbakgrund som riskerar att inte få rätt hjälp när börjar i svensk skola. Enligt en ny avhandling kan den svenska skolan ha svårt att möta och förstå de nyanlända elevernas behov. Enligt Skolverkets råd om hur undervisningen i skolan ska organiseras görs ingen skillnad mellan barn som har med sig en lång tid i skolan och de som har ingen eller kort skolgång med sig när de börjar i den svenska skolan. När den korta skoltiden osynliggörs kan förklaringar till varför en elev är svagare i till exempel svenska istället fokusera på vilken kultur barnet tillhör, eller att barnet har en låg kognitiv förmåga.
– Det händer att detta leder till att elever som inte behöver specialundervisning får det ändå, eller att problemet förflyttas utanför skolan, till föräldrarna och hela den kultur som anses skapa problemet. Det lämnar begränsat utrymme för skolan att hjälpa eleven, säger Malin Brännström, forskare i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, och författare till den nya avhandlingen.
När en kort eller helt utebliven skolgång för ett barn som nyss har anlänt i landet inte tas hänsyn till i bedömningen av vilken hjälp barnet behöver riskerar det att lärare och pedagoger som jobbar med barnet drar felaktiga slutsatser. I avhandlingen tas bland annat en intervju med en speciallärare upp som tolkade ett barns lässvårigheter med att det hade en kognitiv funktionsnedsättning snarare än att koppla samman det med barnets korta skolgång.
– Specialläraren förväntade sig alltså att eleven skulle tillägna sig en viss nivå av skriv- och läskunskaper när hen uppnådde en viss ålder, som om mängden undervisning inte spelade någon roll, säger Malin Brännström som hoppas att hennes avhandling kan bidra till att förändra utbildningspolitiken och praxisen för nyanlända barn i den svenska skola som tar hänsyn till hur lång skolgång de har med sig. Därmed skulle hjälp och strategier kunna utformas för att bättre möta deras behov.
Fakta: Kort eller lång skolgång
Den nya avhandlingen Mellan osynlighet och avvikelse – nyanlända elever med kort skolbakgrund i grundskolans senare årskurser, är författad av Malin Brännström, forskare i pedagogiskt arbete, vid Göteborgs universitet.
Avhandlingen har tittat på hur nyanlända elever i åldern 12–15 år bemöts i den svenska skolan och kommer fram till att huruvida barnen har med sig en lång eller kort skolgång ofta glöms bort eller osynliggörs. Därmed riskerar läsinlärning eller utmaningar med det svenska språket komma att förklaras med att eleven är långsam eller har en kognitiv nedsättning.
Skolverkets allmänna råd kring hur undervisningen för nyanlända elever ska organiseras i skolan gör ingen skillnad mellan de elever som har lång skoltid med sig, och de som har kort eller ingen skolgång.
Genom att tydligare ta hänsyn till hur lång skolgång eleverna har med sig kan utbildningspolitiken och skolpraxisen utvecklas för att bli bättre på att ge rätt hjälp till eleverna, menar Malin Brännström.
