Jordbruket står inför stora utmaningar – att föda en växande befolkning samtidigt som extremväder blir vanligare som en följd av klimatförändringarna. Dessutom behöver jordbruket minska sin användning av fossila bränslen. Sedan länge pågår arbete med att försöka ta fram perenna spannmål, att grödor som till exempel vete och korn ger fleråriga skördar, istället för att som i dag vara ettåriga grödor. Det skulle ge flera miljöfördelar som minskat utsläpp av växthusgaser från jordbruket men också ge fördelar för lantbrukare som skulle slippa plöja och så årligen. Om lantbrukare inte behöver plöja årligen skulle jorderosionen liksom näringsläckaget minska.

Nu visar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet att lantbrukare genom att odla fleråriga spannmålsgrödor i framtiden också kan öka kolinlagringen i marken. Om en lantbrukare byter ettårigt höstvete till flerårigt vete kan förlusten av organiskt kol i marken minskas med 38 procent. Dessutom bidrar en sådan förändring också till en högre mikrobiell biomassa, vilket spelar roll för odlingsmarkens ekologiska funktioner: 

– Att byta till fleråriga grödor ökar halten av organiskt kol, särskilt om de fleråriga spannmålen har högre fotosyntetisk kapacitet. Ökningen blir cirka 33 gram per kvadratmeter och år. Det bidrar till att upprätthålla markens kolförråd på liknande nivåer som naturliga gräsmarker har, säger Giulia Vico, professor vid SLU, på universitetets hemsida. 

”Perenn revolution”

Sedan tidigare har perenna spannmålsgrödor använts i jordbruket för foder och bete. Genom förädling av vilt växande vete och korn som är perenna, i syfte att minska deras sårbarhet för sjukdomar, samt öka skördarna, har forskarlag jobbat för att få fram perenna grödor som också går att odla i norr. Fördelarna med perenna grödor kan enligt vissa forskare också bli grunden för en ny jordbruksrevolution, den perenna revolutionen, och till skillnad från exempelvis den gröna revolutionen skulle en sådan bli mer hållbar.

– Medan tidigare jordbruksrevolutioner förändrade jordbruk i en riktning som står i strid med jordens och landskapens ekologiska funktion bär den perenna revolutionen på ett möte om att röra jordbruket närmare ett självbevarande och resilient ekosystem som en gång föregick jordbruket, säger Lennart Olsson, professor för Center for Sustainability Studies vid Lunds universitet, och initiativtagare till forskningsnätverket New Roots International, på centrets hemsida. 

Nätverket syftar till att stöda forskning som kan bidra till ett jordbruk där perenna grödor används, och samarbetar med The Land Initiative i Kansas i USA. Detta institut grundades av Wes Jackson som först lanserade tankegångarna om vilka möjligheter ett jordbruk byggt på perenna grödor bar på 1980. Enligt Lennart Olsson skulle en perenn revolution skulle föra med sig fördelar för både miljö, klimat, jord, och lantbrukare.

– Under 10 000 år har vår mat kommit från ettåriga grödor även fast de orsakar eller bidrar till många av de problem som jordbruket kämpar med som erosion, näringsläckage, utsläpp av växthusgaser, höga kostnader och sårbarhet för klimatförändringar. Med perenna grödor kan vi lösa nästan alla dessa utmaningar. Det är också ett sätt som vi kan förändra jordbruket i en riktning tillbaka till ett fungerande ekosystem, säger han. 

Klarar torrare klimat bättre

I den nya studien från Sveriges lantbruksuniversitet har man bland annat tittat på hur perenna grödor kan klara ett extremare väder. Forskarna har genom att använda två modelleringsstudier kunnat belysa flera fördelar med fleråriga spannmålsgrödor och varför de har fördelar framför ettåriga grödor. En förklaring till varför flerårigt vete är bättre är att det har djupare rötter som kan bidra till ökad halt av organiskt kol i marken.

Det fleråriga vetet har också flera fördelar framför det ettåriga vetet vad gäller att klara ett torrare och varmare klimat, som blir vanligare på grund av klimatförändringarna. Det fleråriga vetet har visserligen högre vattenavdusntning än ettårigt vete, men kan på grund av sina djupa rötter ta upp vatten även när förekomsten av vatten är lägre i marken. Därmed kan det också bevara lägre temperatur i sina blad och en högre fotosyntes, jämfört med det vanliga ettåriga vetet. 

– Kort sagt kräver flerårigt vete mer vatten men klarar av längre perioder av torka. Växternas egenskaper, speciellt bladyta och rötternas djup, spelar stor roll för hur väl fleråriga sädesslag anpassar sig till varmare och torrare klimat. Det är viktig kunskap att ta hänsyn till när man tänker på hur dessa grödor kan fungera under framtida klimatförhållanden, säger Giulia Vico.