Klimathandlingsplanens övergripande syfte är att nå målet nettonollutsläpp till 2045. Statsmininster Ulf Kristersson (M) pekar på en presskonferens ut ny kärnkraft som den enskilt viktigaste åtgärden. Att skynda på elektrifieringen av Sverige i allmänhet och av transporterna är också en viktig grund.

Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) uppger att planen innehåller ett 50-tal nya åtgärder som ska genomföras eller påbörjas under denna mandatperiod.

Exempel på åtgärder regeringen pekade på under pressträffen är en analys av hur rikstäckande laddinfrastruktur av snabbladdare kan säkras, fordonsmärkning för lätta fordon så att konsumenter kan göra ett klimatvänligt val och en analys av ett avståndsbaserat system för beskattning av tunga transporter.

”Svag handlingsplan”

Några beräkningar av vilka effekter de framtida förslagen kommer att ha på utsläppen finns ännu inte. De kommer när förslagen är klara och tas med i kommande budgetpropositioner.

– Det är en väldigt svag klimathandlingsplan som inte levererar minskningar i den takt som krävs, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska institutet och Uppsala universitet.

Tanken med klimathandlingsplanen är att regeringen ska presentera utsläppsminskningar som gör att Sverige kan nå nettonollutsläpp år 2045. På vägen dit måste utsläppen även minska fram till 2030.

Men på presskonferensen svarade regeringen svävande på frågan om hur utsläppen ska minska på kort sikt.

– Det är anmärkningsvärt när FN på senaste klimattoppmötet slår fast att vi befinner oss i ett kritiskt årtionde och att utsläppen måste minska snabbt, säger Nasiritousi.

I budgeten i höstas aviserade regeringen att dess politik kommer att leda till ökade utsläpp. Naghmeh Nasiritousi hade förväntat sig att klimathandlingsplanen skulle visa hur dessa ökningar skulle kompenseras.

Även Naturskyddsföreningen ifrågasätter att konkreta åtgärder saknas på kort sikt.

– Det är tydligt att det saknas konkreta förslag för hur vi ska nå 2030-målet, framförallt förslag som kan sjösättas nu direkt, säger generalsekreterare Karin Lexén.

”Frågetecken”

Hon är kritisk till att regeringen hänvisar till Parisavtalets artikel 6 om internationell handel med utsläppsreduktion för att nå de svenska klimatmålen.

– Det är viktigt att komma ihåg att flera experter, bland annat utredaren John Hassler, har avrått från att använda den för att nå svenska klimatmål. Den är inte ens färdigförhandlad och det finns flera frågetecken kring hur Sverige skulle kunna använda den.

Det vore bättre att använda förslag för att minska utsläppen i närtid i Sverige än att tillsätta ytterligare utredningar, tycker Karin Lexén.

– Vi måste minska utsläppen nu. Ju mer som ackumuleras i atmosfären desto svårare blir det att hantera klimatkrisen framöver.