Inkomstskillnaderna i Sverige har under de senaste decennierna ökat snabbare än i något annat OECD-land. Forskare på Linköpings universitet och universitetet i Boston har analyserat hur skillnader i inkomst hänger i hop med i vilka områden man bor mellan år 1990 och 2017. Det visade sig att mer ojämlika inkomster går hand i hand med ökad uppdelning i vad människor bor, något som kallas inkomstsegregation. 

Ökningen i inkomstsegregation visade sig nästan lika hög i Sverige som i USA.

De som lever allra mest segregerat i storstäderna är de rikaste, men den utvecklingen har inte förändrats under den studerade perioden. De som tjänar allra minst lever också under samma nivå av segregation. För människor med en inkomstnivå strax över den lägsta syns däremot en stor skillnad. De bor allt mer åtskilt från medelinkomsttagare och övre medelinkomsttagare. 

Allra tydligast är den ökade segregationen för personer med barn. Deras inkomstsegregation har trefaldigast under den studerade perioden.

En annan slutsats är att inkomstsegregationen är större bland personer med invandrarbakgrund än infödda svenskar. 

Varningsklocka

Varför är då ett problem att fattiga och rika bor i olika områden?

– Tidigare forskning visar att var du bor blir allt viktigare för dina möjligheter. Barn i fattigare områden som aldrig möter mer högutbildade personer brukar till exempel ha lägre utbildning senare i livet, säger Selcan Mutgan, en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.

Resultatet borde ses som en varningsklocka för politiker, menar forskaren Jonathan Mijs.

– Det är en sak att ha ett samhälle där vissa är mer välbärgade än andra. Det är något helt annat när rika och fattiga lever helt separata liv. Det undergräver solidariteten, det undergräver empati och förståelse för varandra. Och det kan vara en riktigt polariserande kraft i samhället, säger han.