Nära en tredjedel av befolkningen i Schweiz uppger att de har ändrat sina dagliga vanor till följd av de skolstrejker som initierades av Greta Thunberg. Det visar en ny studie från Swiss Federal Institute of Technology Lausanne.
En fredag i augusti 2018 satte sig Greta Thunberg utanför riksdagshuset och skolstrejkade. Det blev startskottet för ungdomsrörelsen Fridays for future, som ett år senare engagerade 4 miljoner studenter i 150 länder.
Medan Thunberg själv återkommande kritiserar politikernas oförmåga att handla i linje med vetenskapen har skolstrejkerna faktiskt haft en påverkan – på vilka miljöbeslut människor fattar i sin vardag.
Det visar en studie från schweiziska Institute of Technology Lausanne, där över 1 200 personer i åldern 18–74 som inte själva har deltagit i strejkerna svarade på frågor om sina vanor före och efter protesterna nådde sin kulmen 2019.
Majoriteten av deltagarna i studien var positivt inställda till strejkerna och Fridays for future. Och omkring 30 procent av dem uppgav att de har förändrat hur de reser, konsumerar och återvinner, som ett direkt resultat av ungdomarnas skolstrejker.
– Våra resultat visar att människor har blivit mer medvetna om hur deras beteenden påverkar miljön, och att viktiga skiften är på gång på individnivå, säger studiens huvudförfattare Livia Fritz i ett uttalande.
Deltagarna i studien var representativa för den schweiziska befolkningen i ålder och kön men hade något högre utbildningsnivå än genomsnittet. De flesta som uppgav att de hade ändrat sina vanor var högutbildade och sade att de hade kunskap om klimatfrågan även före skolstrejkerna.
De största förändringarna deltagarna uppgav att de hade gjort rörde resande, konsumtion och återvinning. Det kunde handla om att cykla istället för att köra bil till jobbet, undvika att flyga genom att välja resmål närmre hemmet, äta mer vegetarisk, ekologisk och lokalproducerad mat, och att försöka minska plastavfall.
– Vår studie visar att den här typen av medborgerligt engagemang genom kollektivt handlande kan ha en direkt effekt på samhället, vilket bekräftar att det är berättigat, säger Livia Fritz, men understryker att politiska beslut måste ske parallellt med beteendeförändringarna för att begränsa den globala uppvärmningen.
Studien är publicerad i Sustainability science.
