Genom att utvärdera analysresultat från vattenprover som har tagits runt om i Sverige kan naturgeografen Marcus Klaus från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visa att det har skett en kraftig ökning av koldioxid och andra former av oorganiskt kol i grundvattnet. Det är ännu oklart om ökningen beror på ett ökat upptag av koldioxid från atmosfären eller ej, och huruvida grundvattnet är ytterligare en källa till koldioxidutsläpp eller ej.

– Det här är en viktig pusselbit för vår förståelse av klimatsystemet. Å ena sidan kan ökade halter i grundvattnet tyda på ett ökat upptag av koldioxid från atmosfären. Å andra sidan hamnar en stor del av kolet i grundvattnet förr eller senare i sjöar och vattendrag och skulle kunna släppas ut till atmosfären därifrån. Oavsett, så bör det här inkluderas i klimatmodellerna, säger Marcus Klaus i ett pressmeddelande, vars studie är publicerad i Communications Earth and Environment. 

Trots att koldioxid innehåller kolatomer räknas det som ett oorganiskt ämne. Ofta finns organiskt kol i ytvattnet på sjöar, medan grundvattnet innehåller oorganiskt kol. Det oorganiska kolet i grundvattnet har framför allt sitt ursprung i vittringen av berggrund och jordavlagringar, liksom i marklevande organismer som andas eller som bryter ner döda växter eller djur. 

En del av ökningen av det oorganiska kolet i grundvattnet kan ha att göra med att vittringsprocessen har förändrats på grund av minskade luftföroreningar och minskat svavelnedfall. En annan förklaring kan vara att grundvattnet på grund av klimatförändringarna  har blivit 1,5 grader varmare jämfört med 1980-talet. En tredje förklaring kan handla om bättre skogsväxt till följd av aktiv skogsskötsel. Träden tar å ena sidan upp mer koldioxid ju mer de växer, å andra sidan släpps delar av den koldioxiden ut på nytt då mer växtlighet också dör och bryts ner.