Under många år har antalet personer som får ekonomiskt bistånd minskat. Och trenden håller i sig. I juni registrerades den lägsta siffran någonsin, enligt preliminära siffror från Socialstyrelsen.

– Det har aldrig varit så lågt någonsin i månadsstatistiken. Trots situationen i samhället pekar siffrorna nedåt, säger Kursat Tuncer, statistiker på Socialstyrelsen.

Första gången Socialstyrelsen började göra mätningar varje månad för ekonomiskt bistånd var 2014. Men även årsstatistiken från förra året visar på rekordlåga nivåer.

Årsmätningarna började 1990 och aldrig någonsin har det varit så få personer som fått ett tillskott från socialtjänsten minst en gång under året som 2022. Även personer som får ekonomiskt bistånd under lång tid – minst tio månader på ett år – har minskat. Senast de var så få var för 15 år sedan. Och att få beviljas ekonomiskt bistånd tycks alltså hålla i sig även första halvåret 2023.

– Det är lite överraskande med tanke på vad som hänt med svensk ekonomi och inflationen. Jag hade förväntat mig att det skulle gå upp med tanke på att många hushåll haft svårt med sina marginaler, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.

Oftast dröjer det ett till två år innan ekonomiska kriser syns i statistiken, uppger han. Detta eftersom folk först måste göra sig av med sina besparingar innan de kan beviljas pengar hos socialtjänsten.

Samtidigt har arbetslösheten legat på en ganska jämn nivå trots inflationen vilket kan vara en förklaring till varför inte fler har försörjningsstöd, poängterar Åke Bergmark, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.

– Det är först nu som arbetslösheten börjar peka uppåt, säger han.

Höga trösklar till stöd

Varför rekordfå har ekonomiskt bistånd just nu kan forskarna inte svara säkert på, men de har två hypoteser. Den ena handlar om att det blivit allt svårare att få ekonomiskt bistånd under de senaste decennierna.

– Prövningen har blivit mycket hårdare, säger Åke Bergmark.

Under 2000-talet har det blivit allt vanligare att socialtjänsten säger nej till ekonomiskt bistånd trots att personen helt saknar inkomst, visar hans forskning. Detta fastän inget i lagen egentligen har ändrats sedan 1990-talet.

Förutom fler avslag leder de striktare kraven också till att människor undviker att söka försörjningsstöd, trots att de egentligen skulle vara berättigade till det, menar Tapio Salonen.

– Många hushåll har det svårt, men trösklarna in till försörjningsstöd är höga. Man uppfattar försörjningsstödet som väldigt kontrollerande och utelämnande, säger han.

Avslagen är vanligast för personer som bara behöver ekonomiskt bistånd ibland.

Att färre också har ekonomiskt bistånd under lång tid beror troligtvis på hårdare regler för uppehållstillstånd, och att många som flydde till Sverige under flyktingvågen 2015 nu har fått jobb, tror forskarna.

Under 2022 var 57 procent av de som fick långvarigt bistånd födda utomlands, men ju längre invandrade stannar i Sverige desto färre av dem får ekonomiskt bistånd.

– Tendensen är att med tiden kommer folk in i jobb och färre går på ekonomiskt bistånd, säger Åke Bergmark.