Städer måste inkludera skugga i sin stadsplanering när värme innebär en större påfrestning för innevånarna. De flesta städer gör inte det idag, ur ett internationellt perspektiv, och situationen är värst i områden med låga inkomster.
Det är i en artikel i tidskriften Nature som skugga lyfts som ett effektivt och kostnadseffektivt sätt att möta städers problem med hetta. Rätt placerade träd, byggnader och olika solskydd kan göra stor skillnad, men studier visar istället att det i många städer finns ”skugg-öknar” – platser och områden i städer som helt saknar skydd mot solvärme.
En ”skugg-infrastruktur” kan behövas, precis som det finns annan infrastruktur. En sådan kan bestå av träd eller växtlighet, byggnader, tak, pergolor, skuggsegel, överhäng, tunnlar och sänkor.
En skuggig plats kan minska lufttemperaturen, påverka luftfuktigheten och minska värmestrålningen från marken med mellan 20 och 40 procent, enligt forskarna Kelly Turner, som är professor i stadsplanering och geografi vid University of California, samt Ariane Middel och Jennifer K. Vanos, professorer vid Arizona State University.
De påpekar också att stadsplanering i historisk tid var bättre på det än många städer är idag genom öppna gårdar, fontäner och byggnader som placerats för att skapa skuggor. I modern tid har fokus istället legat på luftkonditionering, medan asfalterade ytor tillåtits fungera som värmefångare.
Planering som gör att trottoarer, gångvägar, lekplatser befinner sig i skugga behövs.
Forskarna föreslår några frågor som stadsplanerare bör ha i åtanke:
– Vilka använder en plats? (Transportanvändare, barn, utomhusarbetare.)
– Vad använder de platsen till? (Rekreation, avkoppling, arbete, transport.)
– Vilken typ av skugga fungerar bäst?
– Vid vilka tider på dygnet och året gör skugga mest nytta?
– Var kan skugga placeras för att maximera minskningen av värmebelastningen?
