Anledningen är att också utsläpp av svavel- och kväveoxider och andra luftföroreningar minskade och dessa har en avkylande effekt på klimatet.
En ny studie publicerad i NPJ Climate and Atmospheric Science och baserad på mätningar på Maldiverna visar att pandemin gjorde att forskarna kunde göra ett storskaligt och ”naturligt” experiment för att öka kunskaperna om hur olika luftföroreningar maskerar uppvärmningen av klimatet.

– Genom detta storskaliga geofysiska experiment kunde vi påvisa att medan himlen blev blåare och luften renare så ökade dessvärre klimatuppvärmningen när dessa avkylande luftpartiklar togs bort, säger professor Örjan Gustafsson vid Stockholms universitet, som arbetar med mätningarna på Maldiverna och som lett studien i ett uttalande.

Om förbränningen av fossila bränslen upphör kommer alltså de avkylande partiklarna i atmosfären att försvinna snabbt, medan växthusgaser dröjer kvar längre.

– Under ett par decennier riskerar utsläppsminskningar att leda till en netto klimatuppvärmning på grund av luftpartiklarnas ”maskeringseffekt”, innan temperaturminskningen från minskade växthusgasutsläpp tar över. Men trots en initial klimatuppvärmningseffekt måste vi självklart ändå kraftfullt och snarast minska utsläppen, säger Örjan Gustafsson.