Jämställdhetspolitiken tog några små steg framåt under 2022, men samtidigt har oron i omvärlden inneburit nya utmaningar. Det konstaterar Jämställdhetsmyndigheten som släppte sin årliga rapport i måndags. Bland annat lyfter de att invasionen i Ukraina har påverkat ekonomin och slagit hårt mot de med låg ekonomisk standard, där en majoritet är kvinnor. 

Bland det positiva som lyfts i rapporten är att de satsningar som gjorts på förlossningsvården och mäns våld mot kvinnor har gett konkreta resultat. Till exempel ser man en minskad andel allvarliga bristningar vid förlossningar. Dock ser man en stagnation när det gäller lönegapet mellan män och kvinnor, uttaget av föräldraförsäkringen och den politiska representationen på kommunal nivå.

– Ju tydligare styrning, desto mer positiv utveckling för jämställdheten. Vi ser till exempel att det spelar roll hur uppdragen till myndigheterna är formulerade. Vi bedömer att jämställdhetspolitiken skulle behöva etappmål så att myndigheterna har konkreta steg att arbeta mot, vid sidan av de brett formulerade målen som vi har i dag, säger Ingrid Osika Friberg, senior utredare.

När det gäller klimatpolitiken konstaterar myndigheten att regeringen i det internationella jämställdhetsarbetet har fokuserat på just klimat och miljö och uppnått vissa resultat. Men samtidigt saknas det ett jämställdhetsperspektiv i det nationella klimatarbetet.

Kvinnor ägnar fortfarande mer tid åt hushållet och åt att hand om de egna barnen än vad männen gör. Dessutom ägnar de också mer tid åt obetald omsorg om anhöriga äldre och funktionsnedsatta. Detta får stora konsekvenser både för hälsan och arbetsförmågan. För att minska anhörigas – och då framförallt kvinnors – omsorgsbörda behöver äldreomsorgen stärkas, anser Jämställdhetsmyndigheten. De skriver också att det behövs åtgärder för att öka männens ansvar, men utan att gå in på vilka.