Redan år 1984 konstaterade Chalmers-forskaren Roger Ulrich i en uppmärksammad studie att patienter återhämtar sig bättre efter en operation om sjukhusrummet där de befinner sig har fönster som vetter ut mot naturen. Det är idag väl belagt att natur och träd är bra för människors hälsa. Till exempel har kanadensiska forskare visat att städer med fler träd har friskare invånare, oavsett inkomst, ålder och utbildning. Mindre stress och mindre hjärt- och kärlsjukdomar är två av hälsofördelarna som träden bidrar till.

Träd hjälper även till med dagvattenhantering, ger skugga och minskar buller och luftföroreningar.

För att hjälpa beslutsfattare att veta hur mycket träd staden behöver för att invånarna ska må bra har en professor i ”stadsskogsbruk” (urban forestry), Cecil Konijnendijk, tagit fram modellen 3-30-300. Den går ut på att 3 träd ska vara synliga från ditt fönster, i skolan, hemmet och på arbetsplatsen. Varje stadskvarter ska till 30 procent skuggas av trädkronor, så kallad krontäckningsgrad, och varje invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde.

Svårt att mäta utsikt

Skugga och avstånd till grönområde är inte så komplicerat att mäta. Utsikten från människors fönster är svårare. Man kan till exempel be ett slumpmässigt urval av människor att rapportera hur många träd de kan se från sina fönster, eller utgå från flygfoton. Säkra sätt att beräkna utsikten har saknats.

Men nu håller arkitektbolaget Radar tillsammans med Sebastian Daland, masterstudent i geografi vid Göteborgs universitet, på att utveckla en metod för att mäta just detta.

Verktyget han utvecklar baseras på GIS, ett datorprogram som används för att samla in, analysera och visualisera geografisk data.

– Jag använder ett verktyg som visar vad man kan se från en specifik punkt. I det här fallet ska punkterna representera fönster, och en terrängmodell används för att estimera vad man kan se. Sedan uppskattar jag om man kan se fler än tre träd från varje punkt, säger Sebastian Daland i ett pressmeddelande.

Tanken är att hans verktyg ska kunna användas av stadsplanerare och arkitekter som vill veta hur mycket en stadsdel uppfyller 3-30-300-regeln för vegetationen, genom att zooma in ett område på en karta.

– För oss på Radar är det här superintressant eftersom det hänger ihop med vårt hållbarhetsarbete, säger arkitekt Hanna Ekenberg.

Hon fortsätter.

– Det här är inget nytt, men det har saknats riktlinjer och mätbara mål. Regeln om 3–30–300 är slagkraftig och sammanfattar väldigt bra vad det handlar om.

Tumregeln 3–30–300 har antagits av städer som Utrecht i Nederländerna och Birmingham i Storbritannien. Svenska Naturvårdsverket har ett mål till 2030 om minst 25 procent krontäckning i stadsmiljöer.

Läs även: Träd kan rädda människors liv i städer