78 procent. Så stor andel svensk mat är möjligt att ha på tallriken, enligt projektet Mattanken. Men i offentliga kök skiljer det sig stort när det kommer till hur mycket mat som är inhemsk.
Lägst andel mat med svenskt ursprung i de offentliga köken har Tranås och Alingsås kommun, med 30 respektive 35 procent. Högst andel har Bollebygd och Skövde, båda med 77 procent. Det visar en undersökning som tidningen Land Lantbruk gjort.
Mer än 78 procent svensk mat är inte möjlig att ha på tallriken, om man ska inkludera till exempel kaffe och bananer, säger Eva Sundberg till tidningen, projektledare för Mattanken som jobbar med offentliga måltider i kommuner och regioner.
Att det skiljer sig mycket mellan olika kommuner förvånar inte, säger hon.
– Kommunerna har otroligt olika förutsättningar. Vissa har tydliga uppdrag från politiken och kommuninvånarna att öka andelen svenskt, andra inte. Det handlar också om vilken budget man har för matinköp.
Som opinionen är nu kommer nästan alla kommuner att ha ökat andelen svensk mat på tallriken om fem år, tror Sundberg.
– Ju mer man sätter ljuset på de här frågorna, desto snabbare går det.
Svensk mat i de offentliga köken
Så gjordes undersökningen:
En enkät skickades ut till landets 290 kommuner där de ombads uppge inköpsvärdet av maten med svenskt ursprung i procent. 224 kommuner har svarat.
78 procent svenska produkter är den nivå som är möjlig att nå eftersom vissa produkter inte kan odlas i Sverige, som kaffe och vissa frukter, men ändå ingår i vår kosthållning.
76,8 procent av kommunerna i enkäten svarade att de arbetar aktivt med att byta ut råvaror mot svenska alternativ.
Källa: Land Lantbruk
