Cement och betong orsakar en stor del av byggindustrins klimatpåverkan. Kan 2000-årig och självläkande betong vara en del av lösningen för dagens ingenjörer?
Den betong som forskare har undersökt är den som romarna använde under antiken. En rad av deras byggnadsverk står kvar än idag – 2000 år senare – medan modern betong kan vittra sönder på några decennier.
Den antika betongens hållbarhet har forskare försökt förklara länge men det man nu undersökt är små klumpar av en viss typ av kalk, som man tidigare trott hamnat i betongen för att den blandats slarvigt.
När forskarna tillverkade betong enligt romarnas recept visade det sig att kalkklumparna gjorde att betongen av sig själv kunde täta sprickor som uppstår över tid och som gör att betongen läker sig själv och därmed håller längre.
– Arbetet kan hjälpa ingenjörer att förbättra prestandan hos modern betong, säger Marie Jackson, en geolog som studerar antik romersk betong vid University of Utah till tidskriften Science.
Modern betong skulle bli hållbarare
Efter att forskarna tillverkat romersk betong och skapat sprickor i den – liknande de som skapas i betong över tid – har det nu visat sig att kalkklumparna gör att den antika betongen kan läka större sprickor av sig själv än dagens betong. Modern betong skulle därigenom kunna tillverkas både billigare än idag och göras mer hållbar.
– Det här har en otroligt stor betydelse, säger Admir Masic, kemist vid Massachusetts Institute of Technology som arbetat med studien i Science.
– Romarna tog extremt intelligenta beslut baserade på utmärkta empiriska observationer. Ju mer vi kan lära oss av forntida konstruktionsteknik, desto bättre.
Ett företag ska redan vara på gång med att försöka tillverka den antika betongen.
