För fyra dagar sedan såg jag ett litet reportage om blomkrukor i hampa på tyska MDR. Samma ämne behandlades även på tysk-franska ARTE i år.  Bra spridning! Krukan ser ut som en vanlig plastkruka som växter levereras i till trädgårdsbutiker. Den är gjord av hampkomposit som består till 98 procent av industrihampa och till två procent av sand och kalk. Dess stabilitet skapas av ett miljövänligt bindemedel. Hemma sätts krukan ner i jorden med växten i. Efter några veckor börjar krukan falla sönder. Inom två år finns ingenting kvar. Vatten släpps in genom krukväggen då den är porös. Denna industriella tillverkning av hampkrukor är ett exempel på hur plastsamhället kan fasas ut. Istället för att belasta klimatet med koldioxidutsläpp genom plasttillverkning och förbränning binder hampkrukan koldioxid i jorden.

Den mångsidiga industrihampan växer fort och i alla klimatzoner, utarmar inte jorden som majs eller raps, kräver inte mycket vatten som bomull och fibrerna kan bearbetas på samma sätt som trä. I oktober läste jag i tidningen Vi om ett svenskt forskningsprojekt där extra snabbväxande popplar odlas som textilråvara. Syftet är att hitta en konkurrent till den vattenkrävande bomullsodlingen. 20 år beräknas det ta tills dessa popplar är mogna. Varför inte satsa på den ettåriga hampan? Tyvärr fattas det speciella beredningsverk för att ta fram plantans fiber och textilindustrin har försvunnit för många decennier sedan. Detta måste väl lika mycket gälla för den framtida poppelråvaran?  Skogsindustrin är stark och kan finansiera projekt som dessa.   

Snart är det 20 år sedan Sverige gick med på EU:s hamplagstiftning. Som nästsista land i unionen. Odling av industrihampa (med max 0,2 % av det psykoaktiva ämnet THC), strängt kontrollerad av myndigheten, blev möjlig. Efter 29 år av totalförbud hade kunskap och hantverk försvunnit och förädlingstekniken hade  inte utvecklats. Odlingsentusiasmen var stor men avtog snabbt när produktefterfrågan saknades. Den ideella föreningen Hampanätet, konstituerad 2000, ordnade med stor framtidsanda Hampa – nu, en internationell konferens tillsammans med SLU i Alnarp 2002. Äntligen en växt som passar in i ett modernt kretsloppssamhälle! Programmet ligger fortfarande kvar på nätet. Hampanätet skapade vandringsutställningen Hampa – kulturväxt i tiden tillsammans med Repslagarmuseet i Älvängen.

Forskning på individuellt och institutionellt plan har pågått intensivt sedan 2003. Hampanätet, numera IHFS (Industrihampaföreningen i Sverige) är en gren av den Europeiska Hampföreningen (EIHA).

Thomas Jakobsson som driver företaget Österlen Hampa odlar och förädlar hampa som han sedan tillverkar briketter av och levererar isoleringsmaterial. Även i Västra Götaland (hampaprodukter.se) odlas det och tillverkas produkter som isolering, djurströ, hampfröolja och -mjöl. Den mångfaldigt ekologiska Mossagården i Skåne har bildat det första svenska hampcentret i år, efter många års erfarenhet med industrihampa. På IHFS hemsida finns en receptbok för matlagning med hampfröprodukter, helt vegansk. Mari Elfving, IHFS mångåriga ordförande med stor kunskap om husbygge med hampkalk, hänvisar till Kloka Hem-tidningen i oktober, ett hampa-specialnummer om hampabygge.

Jag önskar oss att tillverkningen av hampblomkrukor kommer igång, en riktigt klimatvänlig julklapp.