Tanken är att studenter och forskare med kunskaper inom biovetenskap, skog eller vatten ska kunna använda sina kunskaper för att antingen skapa nya egna företag eller gå in i befintliga företag. Det kan gälla användning av återvunna material eller biologiska material som kan användas på nya sätt, i livsmedel eller i produkter. 
Universitetens grundforskning kan utvecklas till ideér som fungerar på marknaden och samarbetsprojektet Nobalis ska hjälpa till med det.

Det var Norwegian University of Life Sciences som tog initiativet. 

– Många som läser biovetenskap blir inte anställda i till exempel offentlig sektor. Genom projektet kan de få andra intressanta arbeten. Möjligheter till innovationer inom biovetenskap finns det hur många som helst. Det har blivit viktigare att till exempel kunna  återanvända material som kan konkurrera ut nyproducerat. Ekonomer kan hjälpa till med att se affärsmöjligheter, säger Per Servais, professor vid institutionen för marknadsföring och ledare för Linnéuniversitetets del av projektet.

Exempelvis har Kalmar Science park som syfte att ta fram affärsidéer inom hållbar matproduktion utifrån att det på Öland odlas bönor och spelt och att också havet erbjuder möjligheter till odling.

Uppstarten har under 2022 inneburit stöd till omkring 150 studenter i deras affärsutveckling, mentorskap, att kurser har tagits fram och hackatons, där studenter kan arbeta med idéer de vill utveckla. Fokus i samarbetet ligger på att hitta nya hälsofrämjande livsmedelsprodukter, hållbara förpackningsmetoder, hållbar avfallshantering och användning av förnybara, biologiska resurser i livsmedel.

Nu ska Nobalis pågå i tre år till och samarbetet har som målsättning att engagera 300 personer från de olika universiteten per år. 

Företag och icke-statliga organisationer inom livsmedel, bioresurer och bioteknik kan dra nytta av samarbetet genom att kunskap sprids och nya nätverk skapas. Det ska på sikt leda till nya jobb och att fler ungdomar kan bosätta sig i de olika regionerna.

– Nu kan vi skala upp alla aktiviteter så att de omfattar fler studenter, lärare, forskare och administrativ personal, säger professor Per Servais.

– En av de största vinsterna med den här typen av samarbeten är att vi kan kartlägga och dela med oss av goda exempel från de olika lärosätena. I det gemensamma lärandet och utvecklingen mellan institutionerna säkerställer vi att kompetensöverföringen optimeras.