Avtalet blev klart på måndagen, när toppmötet COP15 hade pågått under två veckor, och efter flera år av förhandlingar. Skyddet av land och vatten kallas 30×30-målet och det målet var många länder överens om redan innan COP15, men i det nya avtalet står nu också att alla länder ska respektera urbefolkningars rättigheter, ledarskap och kunskap när länderna tar fram sina planer för hur biologisk mångfald ska bevaras.

Rika länder ska öka sitt bidrag till fattigare länder till 20 miljarder dollar om året 2025. Det tidigare globala mål som funnits har inneburit skydd av 17 procent av landområden och minst 10 procent av kust- och havsområden.

Enligt miljöminister Romina Pourmokhtari (L) är regeringens mål för svensk del att flytta gränsen för storskaligt trålfiske och motverka övergödningen av Östersjön.

Värdefulla skogar ska också skyddas, sa hon till DN strax efter att COP15 avslutats.

– Jag kommer se till att vi skyddar den värdefulla skog vi har, och det är också en budgetpost som är stor om man jämför med andra budgetposter på miljöområdet. Vi kommer att arbeta för att skydda den värdefulla skogen som finns, det är ett arbete som är väldigt omfattande och som ska fortgå.
Hur skogspolitiken ska se ut framöver, till exempel vad gäller det omdiskuterade kalhyggesbruket, hade miljöministern inte några besked att ge.

– Jag har inga skarpa svar att ge om skogen.

Naturskyddsföreningen är positiva till avtalet men påpekar att det ställer ”stora krav” på regeringens miljöpolitik och hur den finansieras.

– Det är fantastiskt att det nu finns ett historiskt avtal på plats som har potential att tackla naturkrisen på det sätt som forskningen säger krävs. Att 30 procent skydd av hav, vatten och land ska implementeras till 2030 är särskilt viktigt, men även att 30 procent av alla förstörda land- och havsekosystem ska återställas under samma period. Det räcker inte med att enbart skydda värdefull natur, förstörd natur måste också återställas om alla våra vackra arter ska överleva och ekosystemen fungera, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen i en kommentar.

Bland annat kan ”ohållbar konsumtions- och produktionspåverkan” behöva minska och där ser föreningen alltför svaga skrivningar i avtalet, bland annat vad gäller matsvinn, överfiske och gruvdrift.

– Flera av de miljöpolitiska beslut som regeringen har fattat under hösten är direkt skadliga för den biologiska mångfalden. Till exempel ska miljöbudgeten mer än halveras under mandatperioden, regeringen vill pausa miljöanpassningar av vattenkraften och medlen för värdefull natur har redan minskat mycket kraftigt sedan valet, säger Karin Lexén.

Lovisa Hagberg, policychef på Världsnaturfonden WWF, ser flera saker som talar för att världens länder kommer att leva upp till löftena i det här avtalet, trots att så inte skett efter tidigare avtal.

– Det finns en mycket större medvetenhet kring hur oerhört beroende vi är av den biologiska mångfalden och att det finns många fler aktörer som är uppe och driver de här frågorna både på internationell nivå och i Sverige. Det är både politiken, näringslivet, civilsamhället och urfolk, säger hon till SVT.