Föreningen IM prisar i år arbete för urfolk och mot klimatförändringar i Norden och i Amazonas. Pristagarna Elin Anna Labba och NIna Gualinga sprider kunskap om hur rasism och exploatering av mark är ett hot människor i Sápmi och Ecuador.
Föreningen IM, Individuell människohjälp, lyfter att författaren Elin Anna Labba i boken ”Herrarna satte oss hit”, skriver om tvångsförflyttningarna av samer på ett sätt som belyser en del av Sveriges historia som få känner till.
Klimataktivisten Nina Gualinga, från Kichwastammen i Ecuadors del av Amazonas, är styrelseledamot i Amazon Watch Sverige och arbetar med hur urfolkskvinnor leder kampen mot klimatförändringar och hur oljeexploatering förstör regnskogen.
– För personer som Elin Anna Labba och Nina Gualinga, som på olika sätt driver urfolks rättigheter, går det inte att undvika att komma in på klimatfrågan. För urfolk blir det så otroligt tydligt. De som har bidragit minst till klimatkrisen drabbas värst av den, och vi som har bidragit mest till krisen måste också ta det stora ansvaret för omställningen, säger Martin Nihlgård, IM:s generalsekreterare.
– Hon [Elin Anna Labba] folkbildar om en bit av Sveriges historia som inte många känner till, som andra inte vill kännas vid och som ytterligare några inte ens räknar som svensk historia. Det är en av de gärningar vi på IM vill lyfta fram.
– Vi vill så gärna peka finger åt våld och orättvisor i andra länder medan det hela tiden pågår rakt framför ögonen på oss. Det är viktigt att stötta de som hjälper oss att se det vi inte vill se, säger Mina Dennert, en av jurymedlemmarna.
Elin Anna Labba är en av flera samiska företrädare som känner en oro över ett mer intolerant politiskt tonläge och över klimatförändringarna, vilket bland annat leder till ökad psykisk ohälsa.
Vid prisceremonin i Stockholm lyfte Nina Gualinga att uppmärksamheten är viktig, inte minst av säkerhetsskäl, då kunskap om situationen kan göra att omvärlden märker om något händer de som arbetar med frågorna.
Fakta
IM-priset delas ut till minne av IM:s grundare Britta Holmströms och är på totalt 50 000 kronor.
I årets jury satt sångaren Rickard Söderberg, juristen Dona Hariri, journalisten bakom #jagärhär, Mina Dennert, journalisten Bilan Osman samt David Polfeldt, före detta vd för Massive Entertainment, IM generalsekreterare Martin Nihlgård och Rebecka Lettevall, suppleant i nationella styrelsen. IM-priset delas ut till någon som gjort viktiga medmänskliga insatser och/eller har väckt opinion mot våld, förtryck, rasism eller orättvisor.
Miljöaktivisten och ekofeministen Nina Gualinga bor delvis i Sverige och studerar mänskliga rättigheter och är styrelseledamot i Amazon Watch Sverige. Hon är medgrundare till The Hakhu Project, en organisation som i samarbete med kvinnor i Amazonas arbetar för hållbar utveckling och för att stärka urfolkens ställning. Hon är också internationell talesperson för Mujeres Amazonicas, ett kollektiv av kvinnliga urfolksförsvarare som arbetar mot utvinning i ecuadorianska Amazonas.
Journalisten och författaren Elin Anna Labba har som journalist och författare lyft fram och folkbildat om majoritetssamhällets övergrepp på samerna. 2020 kom boken ”Herrarna satte oss hit: om tvångsförflyttningarna i Sverige” som skildrar tvångsförflyttningen av samer som påbörjades 1919–1920. Hon är projektledare på Tjállegoahte – Författarcentrum Sápmi i Jokkmokk.
Motiveringen till priset:
”Miljöaktivisten Nina Gualinga och författaren och journalisten Elin Anna Labba delar på IM-priset 2022. Nina Gualinga står upp för urfolks rättigheter. Hon belyser och synliggör likheterna mellan det förtryck och osynliggörande som sker av samer, med förtrycket av Kichwafolket i Ecuador. Hennes engagemang började redan när hon var åtta år, då oljebolag hotade hennes uppväxtmiljö i Amazonas. Idag är hon en förgrundsgestalt i kampen mot exploatering av regnskogen. Gualinga lyfter frågan om klimaträttvisa och urfolks rättigheter globalt och ökar allmänhetens kunskap om de övergrepp som sker och klimatförändringarnas konsekvenser.”
”Elin Anna Labba har spridit viktig kunskap om en del av Sveriges mörka historia: tvångsförflyttningarna av samer. Hon har i sin Augustprisade bok, i sommarprat och i intervjuer lyft fram majoritetssamhällets övergrepp på ett utsatt urfolk. I sant folkbildande anda har Elin Anna Labba förändrat vår syn på historien och sett till att tidigare ohörda röster och berättelser inte faller i glömska.
Elin Anna Labbas förmåga att lyfta och synliggöra samiska berättelser har lett till att en bred allmänhet fått både mer kunskap och förändrade attityder. Idag engagerar sig Labba också i hur klimatförändringar och exploatering av mark hotar samernas tillvaro.
Källa: Imsweden.org
