Framför allt präglas brottstypen – som riktar sig mot afrosvenskar – av nedsättande uttryck, hot och trakasserier. I en femtedel av anmälningarna förekommer våld.

– Det är väldigt varierade konsekvenser av brotten, där många beskriver chock och rädsla i stunden. Många beskriver också längre konsekvenser av brotten som påverkar dem under tid, säger Lisa Wallin, utredare vid Brottsförebyggande rådet (Brå), till TT.

Som grund för rapporten har myndigheten analyserat över 400 polisanmälningar och intervjuat drygt 20 personer. Brå konstaterar att brottsoffren ofta är unga, i synnerhet vid ärenden som rör våld. Där är fyra av tio under 18 år gamla.

Mörkertalet är dock stort.

– Anmälningsbenägenheten är väldigt låg för de här brotten, och tidigare studier visar att även när man blivit utsatt för våld så är det många som inte polisanmäler, säger Lisa Wallin.

Det beror på flera saker. Dels består många av brotten av ärekränkning eller ofredande där anmälningsbenägenheten generellt är låg. Dels är sannolikheten att brotten klaras upp låg, eftersom det ofta handlar om okända gärningspersoner eller anonyma personer på internet.

Den totalt sett vanligaste kategorin av hatbrott, enligt Brås klassificering, är den som inte riktar sig mot någon särskild samhällsgrupp. Av de hatbrott som riktar sig mot specifika grupper är afrofobi dock vanligast.