Hur ska skogsbruket bidra till en bättre miljö? Och hur länge får nya bensin- och dieselbilar säljas? Tunga frågor ska upp när EU-ländernas klimatministrar möts i Luxemburg. Enligt miljöminister Annika Strandhäll lutar det åt en hel del kompromissande.
På tisdagens ministermöte är det tänkt att medlemsländerna ska enas om en rad tunga förslag som ingår i EU-kommissionens stora klimatpaket inför 2030.
Till då ska EU-länderna gemensamt ha minskat sina utsläpp med 55 procent jämfört med utsläppen år 1990. Det ska ske med hjälp av ett drygt tiotal förslag som kommissionen lade fram i sitt ”Fit for 55”-paket i fjol somras.
– Vi är i ett allvarligt läge, de globala utsläppen ökar, säger miljöminister Annika Strandhäll (S) på tisdagsmorgonen inför förhandlingarna.
Sverige ska göra sin del, men det måste också andra länder göra. Därför vill hon försöka driva på sina ministerkollegor i EU att komma överens om tuffa mål.
– Men förhandlingarna nu kommer att bli fråga om kompromisser, konstaterar hon.
Ge och ta
– Alla typer av förhandlingar är ett givande och ett tagande, det måste man ha respekt för, säger Annika Strandhäll.
Många, särskilt unga klimataktivister, tycker att politiker världen över inte tar klimatfrågorna på allvar, och att 1,5-procentsmålet från Parisavtalet ser ut att redan vara i fara.
– Klimatet är vår tids ödesfråga. Var och en måste bidra och göra sitt. Det vi gör nu i dag är ett steg i rätt riktning.
Tyngst på tisdagen är frågan om hur handeln med utsläppsrätter (ETS) ska se ut framöver. Förslaget som ligger på bordet innehåller bland annat att de fria utsläppsrätterna ska vara utfasade till år 2035 – betydligt senare än vad EU-parlamentet vill.
– Vi har verkat för att fossilfria industrier ska ta del av den fria tilldelningen av utsläppsrätter, det är en viktig fråga för oss med våra gröna industrier.
Andra tunga bitar, inte minst för svensk del, gäller utsläppen från allehanda mark- och skogsanvändning – förkortat som LULUCF på ”klimatspråk”.
Fossilbilar
Ett ytterligare förslag handlar om när det ska krävas att alla nya personbilar och lätta skåpbilar ska ha nollutsläpp – det vill säga i princip inte längre kunna drivas av bensin eller diesel. EU-kommissionens förslag är att det ska ske år 2035. Sverige och flera andra trycker dock på för ett stopp redan från år 2030.
– Det lutar åt en kompromiss om 2035, säger Annika Strandhäll.
Det som EU-länderna kan enas om under tisdagen ska sedan jämkas ihop med EU-parlamentets linje innan de nya reglerna kan bli verklighet. Tuffa kompromissförhandlingar väntas under hösten och vintern.
