Med hjälp av ny teknik har 100 000 tidigare okända lämningar efter gamla kolmilor hittats i de svenska skogarna.
Förhoppningen är att den nya metoden ska minska risken för att forn- och kulturlämningar skadas.
Små runda, uttorkade vattkoppor.
Ungefär så ser gamla kolbottnar, det vill säga rester av träkolstillverkning, ut när skogen skannats med laser, enligt Cecilia Ulfhielm, kulturmiljöspecialist vid Skogsstyrelsen.
Det typiska utseendet gjorde att de tidigare kolmilorna var en perfekt startpunkt i ett projekt där de svenska skogarna gås igenom för att hitta tidigare okända kulturlämningar med hjälp av artificiell intelligens (AI).
Totalt hittades 100 000 tidigare okända kolbottnar, uppemot 500 år gamla.
– Vi hade en idé om att man borde kunna hitta lämningar med hjälp av AI och började började med kolbottnarna eftersom det är en väldigt lätt lämning att se i det laserskannade materialet, säger Cecilia Ulfhielm.
– Vi matade in testdata och har kört massor med modeller gång på gång. Och till slut kunde vi köra hela landet.
"Viktigt verktyg"
I Skogsstyrelsens senaste inventering av forn- och andra kulturlämningar i skogen var nästan var tredje inventerad kulturlämning skadad.
Tanken är att den nya metoden ska kunna råda bot på det.
– Vi ser det som ett väldigt bra kartunderlag, där man kan planera både skogsverksamhet och stora satsningar på infrastruktur, vindkraftsparker och så vidare, säger Cecilia Ulfhielm.
Utöver Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet finns även bland andra skogsbolaget Holmen med bakom projektet.
Enligt Peter Christoffersson, bolagets chef för skoglig planering, blir kartläggningen ett viktigt verktyg.
– Det är viktigt med mer kunskap om forn- och kulturlämningar. Med mer kunskap kan vi också planera för att undvika skador på dem, säger han.
– Det är ett jättebra verktyg och jag tror också att tekniken kommer fortsätta att utvecklas.
Fångstgropar nästa
Eftersom försöket med kolbottnarna visat sig vara så träffsäkert har projektet redan gått vidare med gamla fångstgropar för älg och ren, en vanlig lämning i norra Sverige.
Därefter kan det bli dags för så kallade tjärdalar, där man tillverkade tjära, husgrunder och röjningsrösen, det vill säga stenrösen som uppstått i samband med att marken röjts av olika skäl.
– Vi vill beta av alla lämningstyperna som vi tror kommer att hitta. Sedan är det förstås många som vi aldrig kommer att hitta med den här metoden, som stenåldersboplatser som inte syns ovanför mark till exempel, säger Cecilia Ulfhielm.
Fakta: Kolning
Kolning är en process för att framställa träkol av ved och annat biologiskt material.
Kol kan tillverkas i en så kallad kolmila, vars rester kallas kolbotten.
Historiskt sett har skogskolningen haft stor betydelse för exempelvis den svenska järn- och stålindustrin. Under senare delen av 1800-talet utgjorde kolningen cirka 15 procent av Sveriges virkesförbrukning.
Många järnbruk hade kolartorpare eller bönder med leveransplikt. Särskilt i Bergslagen var kolning en viktig binäring för bönderna.
I dag är ugnskolning, industriell framställning i en sluten ugn, den dominerande metoden att tillverka träkol.
Källa: Nationalencyklopedin.
